I stora drag gäller samma anvisningar för undervisningen under vårterminen 2021 som under hösten men på vissa punkter har Utbildningsstyrelsen gjort preciseringar. Den 17 december 2020 har man uppdaterat stödmaterialet om bland annat “undervisning för elever i karantän och isolering och elever som hör till en riskgrupp, beredskap inför allvarliga epidemisituationer och beaktande av elever med invandrarbakgrund.”
Author: admin
-
Ni är samhällets ryggrad!
Det är sällan vi lyfter fram det faktum att lärare och rektorer står stadigt på en forskningsbaserad magisterutbildning, vilket inte är alla länder förunnat. Att höja den egna yrkesstatusen innebär inte att förminska andra i det yrkesövergripande samarbetet inom skolans väggar. Att vara stolt över det yrke vi har och också lyfta det goda i vardagen är viktigt, också för läraryrkets attraktionskraft, skriver förbundsordförande Inger Damlin i årets sista kolumn i Läraren.
-
Elevstödet var otillräckligt under coronatidens digiskutt
De största effekterna har undantagssituationen haft på de studerandes välbefinnande och deras behov av stöd för lärandet, rapporterar Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU. Främst gäller detta de studerande som möter utmaningar då det gäller studiernas framskridande och lärande. I framtiden gäller det att utveckla digipedagogiken på alla utbildningsstadier så att också behoven hos specialgrupper och studerande med olika bakgrunder beaktas.
-
”100 procentig behörighet är målet”
Vi jobbar med den här frågan, men vi behöver extra pengar. Vi har ansökt om medel, och vi har goda förhoppningar om att vi på vårvintern skall kunna ge besked om att vi på hösten 2021 kan erbjuda behörighetsgivande studier också för de som är yrkesverksamma. Jag vill inte lova det innan det är klart, men jag är en realistisk optimist, säger dekanus Fritjof Sahlström vid Åbo Akademi.
-

Svårt att rekrytera behöriga elev- och studiehandledare i Svenskfinland – fältet efterlyser möjlighet att studera vid sidan om jobbet
FSL:s färska kartläggning* omfattar så gott som alla finlandssvenska högklasser och gymnasier. Sammanlagt 65 förtroendemän, rektorer och elev- och studiehandledare har gett sina synpunkter på bland annat behörighetssituationen bland elev- och studiehandledare. Resultaten visar att nästan 30 procent av elev- och studiehandledarna är obehöriga, 35 procent säger att skolan har haft svårigheter att rekrytera behöriga.
Vi har ett flertal lärare som skulle vilja studera sig till att bli behöriga studiehandledare, men det finns inget vettigt sätt att göra detta.
Antalet elever eller studerande som en elev- och studiehandledare ansvarar för ligger i medeltal på 236 stycken, som mest hela 430 stycken. FSL förespråkar ett tak på maximalt 200 stycken.

– Det är ett steg på vägen för att garantera att varje enskild elev eller studerande får tillräckligt med elev- och studiehandledning och som är i linje med gällande lagstiftning och läroplaner, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.
Bland respondenternas öppna svar framgår det tydligt att elev- och studiehandledaruppgifterna har svällt ut och att många arbetsmoment slukar tid från det huvudsakliga handledaruppdraget.
“Studiehandledaren sköter många extra uppgifter utöver sina traditionella uppgifter, tex. i anslutning till administrativa dataprogram som gäller hela skolväsendet i staden som skolbyrån har delegerat till skolan och helt schematekniska frågor. Här skulle det behövas akut minst en ½ studiehandledartjänst till, också med nu gällande rekommendationer.”
(citat ur undersökningen)
Det finns en tydlig efterfrågan på behörighetsgivande och flexibla studiemöjligheter. Bland alla 35 öppna svar i anknytning till den här frågan, uppger 16 respondenter att det finns ett behov av och intresse för behörighetsgivande studier.
”Vi har ett flertal lärare som skulle vilja studera sig till att bli behöriga studiehandledare, men det finns inget vettigt sätt att göra detta. Eftersom den förlängda läroplikten som är på gång garanterat kommer att innebära mer jobb för studiehandledare borde det definitivt finnas möjlighet att läsa sig till denna behörighet även fast man är ute i arbetslivet.”
(citat ur undersökningen)
– Just nu finns det så få behöriga på fältet att de lediga platserna lockar få eller inga behöriga sökande alls. Samtidigt kan det finnas erfarna men icke behöriga handledare som jobbat i många år men aldrig fått möjligheten att studera på svenska. För att möta dagens behov och en sannolikt ökande efterfrågan på handledning under de kommande åren, behövs det helt enkelt fler som har behörighet för att ge elev- och studiehandledning, säger Mattfolk.
FSL har i diskussioner med Åbo Akademi fått indikationer på att flexibla utbildningsmöjligheter är på kommande inom en ganska så snar framtid.
– Förhoppningsvis får vi snart mer klarhet i det här, jag tror vi har lärare på kö för en studieplats, säger förbundsordförande Inger Damlin.
Elev- och studiehandledarprofessionen förutsätter en egen utbildning

FSL vill framhålla att elev- och studiehandledarprofessionen är unik och skulle kräva en särskild forskningsbaserad utbildning. Handledning och samtalsteknik är områden som en studiehandledare måste behärska och en gedigen kännedom och förståelse för utbildningsfältet en förutsättning. Att det enbart finns möjlighet att studera det här som ett biämne räcker inte, anser Damlin.
– En flexibel utbildningsmöjlighet med specialkunnande är en stabil grund för den vägledning som utgör en viktig del av det livslånga lärande, säger hon.

*Undersökningen genomfördes 19.11-11.12.2020 i huvudsak med verktyget Webropol, några svar samlades in genom telefonintervju. Sammanlagt inkom 65 svar. Svaren har samlats per enhet, alltså skilt för varje högstadium och gymnasium. Åland ingår inte i undersökningen.Här en presentation av undersökningsresultaten: Elev- och studiehandledarsituationen i Svenskfinland_2020_FSL
FÖR MER INFORMATION:
Inger Damlin
förbundsordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300Jens Mattfolk
ombudsman
jens.mattfolk@fsl.fi
tfn 020 749 54 70Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959 -
Svårt att rekrytera behöriga elev- och studiehandledare i Svenskfinland – fältet efterlyser möjlighet att studera vid sidan om jobbet
FSL har kartlagt elev- och studiehandledarnas behörighet och rekryteringen av dem i de finlandssvenska högklasserna och gymnasierna. Resultaten visar att 35 procent av skolorna har haft svårt att rekrytera behöriga elev- och studiehandledare. Det finns ett enormt behov av en studiehandledarutbildning på svenska, situationen är katastrofal i gymnasierna, skriver en av rektorerna i undersökningen.
-
Saarinen i stormens öga
Aino Saarinens omdiskuterade doktorsavhandling har förorsakat en storm i den akademiska världen. Vissa ser det tvärvetenskapliga greppet som fräscht medan andra menar att avhandlingen inte håller måttet och inte borde ha godkänts överhuvudtaget. Avhandlingens förhandsgranskare gick dagen före disputationen i en insändare i Helsingin Sanomat i polemik med tidningens ledare.
-
FSL vill att lärarna prioriteras när vaccineringen mot covid-19 inleds
FSL ställer sig bakom Unesco:s åsikt från den 15 december 2020: Lärare måste prioriteras i vaccineringen mot coronaviruset. Lärarna och rektorerna upprätthåller en av samhällets viktigaste institutioner och det är av högsta vikt att de får vaccinet så fort som möjligt, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.
-

FSL vill att lärarna prioriteras när vaccineringen mot covid-19 inleds
Lärarfacket OAJ:s ordförande Olli Luukkainen är av samma åsikt och twittrade på tisdagen den 15 december att lärarna måste höra till de yrkesgrupper som vaccineras först.
Står bakom @OlliLuukkainen i hans ställningstagande. Lärare och rektorer måste finnas bland de yrkesgrupper som får vaccinet först.@FSLararforbund https://t.co/sjWI6DSUG8
— IngerDamlin (@IDamlin) December 15, 2020

– Utbildningspersonalen gör ett oumbärligt jobb för våra barn och unga. Att se till att lärarna och rektorerna kan fortsätta med sitt viktiga uppdrag är att trygga den unga generationens framtid, säger Damlin.
Här kan man läsa Unesco:s ställningstagande.
-
Coronatillägg, distansundervisning i Vasa och mer resurser till kuratorer och elevvårdspersonal – Damlin chattade med FSL:are
“Enormt mycket tid går åt till att försöka lösa sociala problem, familjeproblem eller problem med välmående.” Läs chatten mellan FSL:s förbundsordförande Inger Damlin och FSL:are från måndagen den 14 december.