En hybridlösning för gymnasieundervisningen skapar ojämlikhet. En lärare kan inte undervisa studerande i klassen och studerande på distans samtidigt. Det här innebär att en studerande som följer med undervisningen per videolänk inte kan garanteras en läroplansenlig och kvalitativ undervisning. Beslutet från koordineringsgruppen har väckt frustration bland våra medlemmar, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.
Huvudstadsregionens coronakoordineringsgrupp har meddelat att närundervisningen inleds i gymnasierna igen den 18 januari, ett välkommet beslut som FSL understöder. Problematiskt är trots allt att abiturienterna själva ska välja om de deltar i närundervisningen eller inte.
– Att säga att studerandena kan välja mellan när- och distansundervisning är missvisande. En lärare kan inte förväntas sköta både och samtidigt så i verkligheten handlar det om att studerandena nu kan välja antingen närundervisning eller strömmad undervisning, vilket kan leda till ojämlikhet, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.
FSL har i flera sammanhang påpekat att strömmad undervisning inte är en regelrätt undervisning eftersom studeranden enbart följer med den undervisning som sker på andra sidan skärmen. För att det ska handla om närundervisning och distansundervisning borde man dela upp grupperna på två olika lärare så att till exempel interaktionen och uppgifterna är anpassade till plattformen man undervisar på.
– Beslutet från koordineringsgruppen har väckt frustration bland våra medlemmar som upplever att modellen inte är förankrad hos dem och inte går ihop med verkligheten eller lärarresurserna, säger Damlin.
FÖR MER INFORMATION:
Inger Damlin
förbundsordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300
Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959
Under våren och sommaren 2020 gjordes flera tillfälliga ändringar inom arbetslöshetsskyddet och tjänsterna för arbetslösa på grund av coronapandemin. Många av de här undantagen har nu upphört, men vissa undantag förlängs så att de gäller en bit in på det nya året.
Maximitiden med arbetslöshetsdagpenning gäller igen som normalt efter årsskiftet. För permitterade har inte dagarna med arbetslöshetsdagpenning sedan 16.3 räknats in i maximitiden med dagpenning, det här villkoret utvidgades 1.7 till att gälla alla som har fått arbetslöshetsdagpenning.
Från årsskiftet återgick man nu till det gamla systemet, där arbetslöshetsdagpenning beroende på situationen betalas i antingen 300, 400 eller 500 dagar. Om arbetslösheten fortsätter efter att maximitiden har uppnåtts, måste de arbetssökande ansöka om arbetsmarknadsstöd från FPA.
Läs mer om Lärarnas arbetslöshetskassa på vår webb!
Framtiden för läraryrket är inte ödesbestämt. Vi lärare kan själva staka ut kursen men för att nå framgång måste vi vara starka och organiserade. Lärarkåren måste själv kunna komma med konstruktiva lösningar. För att få genomslagskraft måste vi stå enade, skriver förbundsordförande Inger Damlin i årets första kolumn.
Förutom dessa diskussioner får mässbesökaren vid sin skärm också se videosnuttar och ta del av musikinslag. Det blir ”a mixed bag” och ett digert innehåll, utlovar kommunikatör Mirjam Heir-Lindström. “Virtuella Hörnan är en stor satsning, minst lika stor som Hörnan under en vanlig Educamässa.”
Vem gäller avgiftsfriheten? Hur bör studierna framskrida? Vilket ansvar har skolorna och läroanstalterna? På Undervisnings- och kulturministeriets webbsida hittar man koncisa svar på många av de vanligaste frågorna kring den utvidgade läroplikten som träder i kraft 2021.
I dag handlar allt mera om kommunikation och information. Det är en väldigt viktig bit av rektorsjobbet och utgör en bra bas för allt samarbete.
Då rektorsbordet svämmar över med tjänstemannauppdrag, beslutsdjungel, elevvård, undersökningar och specialuppdrag som till exempel vaktmästare, kock eller kunnig i byggbranschen – då uppstår en situation som varken är bra för rektorn eller skolan.
Med förstående arbetsgivare som ser det hektiska i rektorvardagen och rensar bort mera än bara undersökningar, är jag ganska säker på att den finländska skolan lyckas bibehålla rektorers entusiasm, en drivkraft som varje skola behöver.
Och jo, rektorsjobbet är det bästa av det bästa i stunder då du som rektor ser att skolan rullar. Du möter underbara barn och ungdomar med brinnande iver. Du ser inspirerade lärare som tar sig an och du kan se ett påtagligt VI, den kollegiala styrkan. Den stunden är fin, den känslan bär.
Attraktionskraften till rektorsjobbet behöver vi satsa på. Vägen dit är varken rak eller enkel men förståelse för rektorers pressade vardag är en bra början på nya ledarskapslösningar som passar skolenheten.
Demokrati är ingen självklarhet. Demokrati kräver ständigt underhåll. Från det att barn i tidig ålder lär sig skillnad på rätt och fel, till levande elevdemokrati och aktivt medborgarskap ska medvetenheten vara närvarande, skriver förbundsordförande Inger Damlin.
Sociala medier är i dag en del av allt som sker. “Likes” styr den allt mer svartvita världen.Klimatet är hårt, polariseringen stark och desinformationen utbredd. Ledord som respekt och demokratiär svåra att måna om.
Vi lärare och rektorer har ett viktigt jobb, vi är en del av samhällets demokratibygge.
Demokrati är ingen självklarhet. Demokrati kräver ständigt underhåll. Från det att barn i tidig ålder lär sig skillnad på rätt och fel, till levande elevdemokrati och aktivt medborgarskap ska medvetenheten vara närvarande.
Vi lärare och rektorer har ett viktigt jobb, vi är en del av samhällets demokratibygge. Vi gör vårt yttersta varje dag för att följa det styrdokument där delaktighet, kritiskt tänkande, samhällskunskap och läskunnighet utgör viktiga delar. Vi jobbar för bildning.
Utan lärare, ingen bildning.Utan bildning, ingen demokrati.