Author: admin

(Det här är en bearbetning av en ursprungstext på finska av Henna Honkalo, publicerad 28.1 på OAJ:s webb.)

Coronasiuationen har orsakat mera arbete för personalen inom utbildningssektorn. Till exempel daghemsföreståndare, rektorer och andra förmän tvingas göra en del extra arbete när de ska spåra elever som blivit utsatta för smitta inom de egna enheterna.

– Spårningen av smittkedjorna hör enligt lagen om smittsamma sjukdomar till kommunen eller sjukvårdsdistriktets ansvariga läkare för smittsamma sjukdomar, inte till rektorer eller daghemsföreståndare. Om det i skolan eller läroanstalten konstateras coronasmitta så ger den ansvariga läkaren för smittsamma sjukdomar anvisningar om nödvändiga åtgärder, konstaterar Petri Lindroos förhandlingsdirektör för OAJ.

Den ansvariga läkaren för smittsamma sjukdomar samarbetar med skolan eller läroanstalten i smittspårningen, om rektorn eller daghemsföreståndaren har blivit ålagd att inleda ett samarbete med hälsovårdsmyndigheterna. Om det i skolan finns misstanke om smitta så ska frågor i anslutning till situationen riktas till de lokala eller regionala myndigheterna för smittsamma sjukdomar.

– Många förmän, rektorer, biträdande rektorer och skolföreståndare har utfört uppgifter i anslutning till spårningen av smittkedjor på basen av myndighetsförordnande. Arbetsgivaren måste på förhand definiera och informera om vilka arbetsuppgifter i anslutning till spårningen av smittkedjor som hör till rektorerna och hur arbetstid reserveras för detta, fortsätter Lindroos.

Läs mera: “Rektorernas förmän lyser allt för ofta med sin frånvaro och glömmer bort den här yrkesgruppen i diskussioner om arbetshälsa och mående bland utbildningspersonalen.”

Arbetarskyddsansvaret är kommunens

OAJ och kommunarbetsgivarna KT är eniga om att daghemsföreståndarnas, rektorernas och andra förmäns förutsättningar för att sköta sitt arbete måste säkerställas. Organisationerna har tillsammans varit i kontakt med myndigheter för att få klarhet i vem som har vilket ansvar och hur beslutsordningen ser ut. 

– Arbetsgivaren är skyldig att se till arbetstagarnas säkerhet och arbetshälsa. Arbetsgivarens ansvar enligt arbetarskyddslagen gäller också rektorer, påpekar Lindroos.

Rektorns arbetstid är inte ändlös konstaterar Lindroos, utan den årliga arbetsmängden begränsas av arbetstiden enligt kollektivavtalet. Trots att arbetstidssystemet för rektorer inte känner till överskridande av arbetstiden måste olika ändringar alltid göras i arbetstidsplanen och utjämnandet av arbetstiden.

För skolföreståndare med undervisningsskyldighet finns inte definierat en årlig arbetsmängd men de har en begränsad mängd arbetsdagar per år, precis som lärarna.
Det här frigör dock inte arbetsgivaren från arbetarskyddsansvaret. Vid oförutsägbara situationer kan det finnas ett behov av att tillfälligt frigöra föreståndaren från den egna undervisningen.

– UKTA känner inte till motsvarande bestämmelser om beredskap eller fortlöpande telefondejourering som i AKTA. En viss nåbarhet ingår i rektorernas och skolföreståndarnas arbete, även utanför den normala tjänstearbetstiden. Det här innebär verkligen ändå inte beredskap 24 timmar i dygnet, eller att arbetsgivaren kan förutsätta beredskap enligt AKTA. En del arbetsgivare har förutsatt fortlöpande beredskap vilket strider mot kollektivavtalet, preciserar Lindroos.

Coronaviruspandemin har medfört en rad nya och utmanande arbetsuppgifter för dem som leder verksamheten i våra skolor och utbildningsenheter.  

Det är viktigt att poängtera att rektorernas arbetsuppgifter måste komma från bildningssidan, inte åläggas eller automatiskt överföras från hälsovårdssidan. En rektor kan och bör på basen av ett myndighetsförordnande, bistå för att klarlägga vilka elever som varit i kontakt med varandra om en virussmitta uppdagats på skolan. 

Arbetsgivaren har ett ansvar för att i god tid definiera och informera om vad som förutsätts av rektorn och hur man ska disponera sin arbetstid för de nya uppgifter som uppkommer. 

Läs mer om ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och skolans rektor i coronarelaterade situationer.

Ingen kan vara tillgänglig nonstop

Det finns städer och kommuner som felaktigt krävt att rektorerna ska vara tillgängliga dygnet runt i dessa tider. Ett sådant krav är inte avtalsenligt. En rektor kan inte förutsättas vara anträffbar dygnets alla timmar.

– Ledarskapet i skolan är en nyckelfaktor för hur kollegiet hanterar och orkar under pandemin, vi måste hushålla med orken på alla fronter för att korthuset inte ska falla samman, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande.  

FSL vill rikta en tydlig signal till arbetsgivarna: Utnyttja alla möjligheter för att avlasta rektorerna så att de hinner och orkar sköta alla nya uppgifter under pandemin och måna om personalens arbetsmotivation och -ork. Se också till att extra jobb ersätts.  

Avtalet möjliggör till exempel ett tillfälligt högre personligt tillägg eller uppgiftsrelaterat tillägg. Även engångsersättning enligt AKTA kan tillämpas på de som är anställda inom UKTA.

– Rektorernas förmän lyser allt för ofta med sin frånvaro och glömmer bort den här yrkesgruppen i diskussioner om arbetshälsa och mående bland utbildningspersonalen. Den senaste rektorsbarometern från i höstas visar att 48 procent av rektorerna riskerar utmattning, det är skyhöga siffror, konstaterar Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.  

– Arbetsgivaren har ansvar för personalens hälsa och trygghet på jobbet, det här gäller även rektorer fastän de inte har en fastställd veckoarbetstid, säger Petri Lindroos, förhandlingsdirektör på OAJ.