Author: admin

Rättelse 30.4 kl. 11:40 Raseborg hör inte till de som skär i timresursen som det felaktigt stod i uttalandet tidigare. 

Alla vuxna i skolan bildar ett team där varje insats är värdefull. Teamet formas utgående från elevernas behov, skolstrukturerna och resurserna och ser därför olika ut i olika kommuner.

När man vill granska hur väl kommunerna erbjuder stöd måste man se på hela personalteamet, inte bara en viss grupp som Svenska Yle gör i sin kartläggning över tillgången på skolgångshandledare (26.4.2021). Man måste också se hur kommunens skolnät ser ut, hur elever med olika stödbehov inkluderas och hur man stöder växandet och måendet i skolan.

Skolgångshandledare är en viktig del av teamet och ska ge elever och elevgrupper stöd för lärande. Men mängden skolgångshandledare ger inte hela bilden över hur mycket eller hur kvalitativt stöd eleverna får. Endast en bred granskning av alla stödfunktioner, allt från lärare och handledare till kuratorer och psykologer, ger en rättvis analys av läget.

Vi önskar att man inte förenklar en komplex fråga och bara tänker att “fler vuxna i skolan” är en kostnadseffektiv och bra lösning.

Skolgångsbiträdet kompletterar teamet men är inte hela lösningen. Biträdena har inte samma utbildning som lärare eller speciallärare och kan till exempel inte åläggas att undervisa.

– Ta till exempel kunskapsluckorna vi tampas med nu, där behöver vi öka teamet med fler lärare och speciallärare som känner till läroplanen och kan erbjuda handledning och stödundervisning i mindre grupper eller enskilt till en elev, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.

Kommunerna måste vara måna om att analysera stödbehovet och satsa resurserna på sådana funktioner och ett sådant personalteam som kan möta dessa behov. Inför kommunalvalet i juni och den kommande mandatperioden vill FSL framhålla hur viktigt det är att man kritiskt granskar stödfunktionerna i kommunerna.

– Vi önskar att man inte förenklar en komplex fråga och bara tänker att “fler vuxna i skolan” är en kostnadseffektiv och bra lösning. Man måste definiera vad man menar med stöd och satsa resurserna så att stödet kan ges genast då behov uppstår, säger Damlin.

En kartläggning av timresursen ger en bra bild av utgångsläget

Timresursen är antalet timmar man har till förfogande för att ordna den läroplansenliga undervisningen. Den definierar storleken på undervisningsgrupperna och i praktiken hur mycket lärartid den enskilda eleven får.

– Lärartiden är värdefull. Läraren är pedagogiskt utbildad och har ansvar för att undervisningen följer alla styrdokument och att eleven får den handledning just hen behöver och har rätt till, säger Damlin.

En hög timresurs gör det möjligt med smågruppsundervisning och flexibla lösningar i klassen.

– En hög timresurs ger en hög lärartäthet, vilket gynnar alla elevers lärande och mående och minskar behovet av andra stödtjänster, säger Damlin.

Många kommuner skär i timresursen nu, till exempel Malax och Borgå. Det föder ojämlika förutsättningar för eleverna både på kort sikt och på lång sikt.

– Frågan om timresurs är i allra högsta grad avgörande för elevernas skolgång. Det här är en jätteviktig fråga eftersom det gäller gruppstorlekar och lärarresurser, säger Damlin.

FÖR MER INFORMATION:

Inger Damlin
förbundsordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300

Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959

 

 

 

 

Kommande läsår blir en utmanande tid för elever och studerande men även för utbildningspersonalen, konstaterar FSL:s fullmäktige, som har sammanträtt till digitalt vårmöte den 21–22 april. Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU har tidigare i vår utvärderat effekterna av undantagsförhållandena inom utbildningen och resultaten visar att situationen har upplevts som psykiskt belastande och har i allra högsta grad påverkat elevers och studerandes ork och studiemotivation.

– Lärarna ser en ökad psykisk ohälsa, raserade framtidsplaner och brist på studiemotivation, säger Christoffer Sourander, ordförande för FSL:s fullmäktige.

Enligt NCU är det viktigt att identifiera stödbehovet i ett tidigt skede och sätta in individuella åtgärder.

– För att göra det behöver vi mer personal än vi har idag, med fler lärare och speciallärare håller vi storleken på undervisningsgrupperna rimliga och kan erbjuda specialundervisning för fler, säger Sourander.

 

Utbildningssektorn behöver en särskild exitplan

FSL:s fullmäktige anser att alla kommuner och städer bör kartlägga utbildningens specifika behov och formulera en särskild exitplan för hur man går vidare. Fullmäktige vill också se att man öronmärker det statliga coronastödet så att resurserna landar rätt i kommunerna och städerna och nödvändiga åtgärder sätts in.’

– Staten har ganska så generöst stött städer och kommuner men inte varit tillräckligt specifika kring vad stödet ska gå till, man har kunnat använda resurserna till nästan vad som helst så länge man inte permitterat personalen, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande.

Genom tydligare formuleringar kring hur stödet ska användas skyddar man också utbildningssektorn från politiska klavertramp som till exempel i Esbo, Borgå och Malax där nedskärningar och sänkt timresurs väntar.

– Att spara genom att minska antalet undervisningstimmar i en kommun leder till att elevgrupperna blir större, vilket i sin tur minskar tiden läraren har för varje elev i klassen. Man kan fråga sig om inte också de här kommunerna borde återbetala statsstödet eftersom ingreppet gör minst lika stor skada som permitteringar, säger Damlin.

 

Närundervisning men “långt ifrån normalläge”

Elevernas och studerandenas stödbehov hänger inte enbart ihop med förlorad kunskap utan lika mycket med motivationsbrist, försämrat psykiskt välbefinnande och en allmän vilsenhet.

Under nästa läsår är det antagligen närundervisning som gäller igen, men något normalläge kan vi inte tala om ännu, poängterar FSL:s fullmäktige. Polariseringen har ökat under pandemin och vi behöver mer resurser för att stärka elevernas och studerandenas psykiska välbefinnande. En del kan till exempel behöva hjälp med studietekniken och andra med självförtroendet. Många har dessutom bytt skolstadium under eller direkt efter pandemin, vilket inte är optimalt i kombination med distansundervisning.

– Dessutom kan hemmaförhållandena ha förändrats under pandemin och det värdefulla stödet från vårdnadshavare försämrats, säger Sourander.

Förutsättningarna för att tillgodose varje elevs och studerandes behov är ännu sämre än innan pandemin. Det räcker inte enbart med att kunna erbjuda stödundervisning, en del är inte mottagliga för hjälpen som erbjuds helt enkelt och då behöver också elevvården kopplas in.

– Allt fler barn och unga behöver få samtalsstöd och olika elevvårdstjänster för att kunna tillgodose sig undervisningen men med nuvarande tillgång på personal och krångliga processer kommer vi inte att kunna erbjuda alla den hjälpen, säger Pamela Leka, vice ordförande i FSL och speciallärare i Grankulla. 

 

Upprepa inte gamla misstag

Samhället behöver framtidstro, kunskap och sociala färdigheter för att ta sig ur och framåt efter coronakrisen, därför måste vi investera i våra barn och unga och deras utbildning.

– Det här var en av de viktigaste insikterna efter “laman”, att den unga generationen måste känna att samhället bryr sig. Vi kan inte göra samma misstag som under lågkonjunkturen på 90-talet, säger Sourander.

Parallellt med grundutbildningen måste vi också värna om det livslånga lärandet och medborgarnas möjligheter till nya kunskaper och färdigheter. Att få utvecklas och uppdatera sin kompetens ger både mening och livskvalité, sådant som samhället verkligen behöver.

– Många kommuner uppvisar ett bättre ekonomiskt resultat än på många år, det här mycket tack vare statens stöd. Att investera i utbildning måste vara lika självklart som att investera i till exempel vägbyggen, om inte ännu mera självklart i det läge vi nu befinner oss i. De som förstår att prioritera en utbildning av kvalité, inte bara i festtal och offentliga uttalanden, kommer att på allvar bidra till landets väg ur pandemin, säger Damlin.

 

FÖR MER INFORMATION:

Inger Damlin, förbundsordförande inger.damlin@fsl.fi tfn 040 089 7300
Christoffer Sourander, fullmäktigeorförande csourand@gmail.com tfn  040 686 9959
Pamela Leka, vice ordförande för FSL pamela.leka@edu.grankulla.fi tfn 040 522 5297
Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi tfn 040 686 9959