För dig som är FSL-medlem men inte tjänstgörande för tillfället utan kanske familjeledig utan lön eller arbetslös, är medlemsavgiften endast 6,20 euro per månad. Viktigt att komma ihåg är att du själv sköter betalningen av medlemsavgiften under den tid du inte får lön. Meddela om din ledighet eller arbetslöshet till oss så sänder vi dig betalningsanvisningar. Håller du medlemskapet hos oss i kraft håller du även medlemskapet i A-kassan aktivt.
Author: admin
-
Att gilla läget eller begära omprövning – om lärarval och anställningsparagrafer
Vem ska väljas till en tjänst?
Varje anställning kan väl egentligen anses vara ett unikt val eftersom antalet sökande, deras lämplighet för uppgiften och en hurudan profil arbetsgivaren kan tänkas söka varierar. Men oavsett de här faktorerna så grundar sig ett val av tjänsteinnehavare på grundlagens 125:e paragraf. I den paragrafen framgår att tjänsteinnehavare väljs på basen av skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd. Skicklighet avser utbildning men också kunskaper och färdigheter som förvärvats genom arbetserfarenhet. Förmågan är till exempel personliga egenskaper som är av betydelse för att sköta uppgifterna framgångsrikt. Med beprövad medborgerlig dygd avses i samband med medborgerliga aktiviteter förvärvade meriter som har relevans för skötseln av tjänsten.
En längre erfarenhet av läraryrket är den främsta orsaken till att kontakta FSL i den här typen av fråga, men erfarenheten är alltså ingalunda den enda avgörande faktorn vid ett lärarval. Behörighetsförordningen är förstås också avgörande. I lagens ögon är den svartvit, antingen är en sökande behörig vid utgången av ansökningstiden eller så inte.
Begäran om omprövning som en naturlig del av processen
När du som medlem funderar på varför du inte blev vald finns det några saker du kan göra. Det kan till exempel vara att be om motiveringen av valet från anställaren. En annan sak kan vara att diskutera valet med förtroendemannen i kommunen eller kontakta FSL. Det är viktigt att komma ihåg att fackets uppgift är att ge objektiva råd och inte nödvändigtvis säga det som medlemmen vill höra. FSL:s eller förtroendemannens uppgift är inte heller att ta ställning till valet som gjorts utan att ge råd om vad medlemmen kan göra och hur den i så fall ska göra det.
Tyvärr får jag ibland höra att en medlem inte vill besvära sig på grund av rädslan att inte få andra jobb i framtiden i kommunen eller nejden. Så ska det givetvis inte få vara.
Om anställarens motivering inte håller enligt medlemmen så kan medlemmen begära omprövning av kommunens beslut. Det är alltid medlemmens eget beslut att lämna in en begäran av omprövning. Samma sak gäller besvär till förvaltningsdomstolen som är nästa steg om kommunen väljer att inte ändra sitt beslut.
Tyvärr får jag ibland höra att en medlem inte vill besvära sig på grund av rädslan att inte få andra jobb i framtiden i kommunen eller nejden. Så ska det givetvis inte få vara. Alla kommunala beslut kan omprövas och kommuninvånare har rätten att besvära sig mot besluten. Att besvära sig mot ett lärarval borde alltså inte vara mera dramatiskt än att besvära sig mot att grannen vill bygga garage för nära din tomt.
FSL förespråkar alltid transparens
FSL:s åsikt är att alla lärarjobb inom rimlighetens gräns ska tillsättas genom ett offentligt ansökningsförfarande. Det är självklart att vid korta vikariat eller oförutsedda ändringar så är det nätverk och snabba beslut som gäller för att få en vikarie för en vecka eller en viss tid framåt.
FSL uppmanar anställarna att lediganslå alla lediga jobb så att intresserade lärare kan söka dem.
Även arbetsgivaren har rättigheter. Ingen lärare har en subjektiv rätt till en tjänst. En kommun eller anställare har rätten att inte välja någon av de sökande genom att till exempel hänvisa till för få sökande. Kommunen kan lediganslå tjänsten på nytt eller förlänga ansökningstiden. Kommunen har rätt att anställa en person som de anser är lämplig att sköta tjänsten för ett läsår, om det inte finns behöriga sökande att tillgå. FSL uppmanar anställarna att lediganslå alla lediga jobb så att intresserade lärare kan söka dem. Genom att konsekvent lediganslå de jobb som finns bidrar arbetsgivarna till att alla intresserade kan söka jobben.
Avslutningsvis tänker jag att det är lätt att känna sig felbehandlad när man inte fick jobbet man ville ha men endast med fog och en grundad anledning ska man begära omprövning. Då det finns en anledning finns facket som stöd i processen och ingen skugga bör falla på den lärare som med fog begär omprövning. Det är en helt naturlig del av beslutsprocessen i en kommun både för de som söker jobben och de som anställer.
Jens Mattfolk, ombudsman
-
OAJ anför besvär över UBS:s bristfälliga och felaktiga anvisningar om elevens rätt till särskilt stöd
Undervisningssektorns fackorganisation OAJ anför besvär över Utbildningsstyrelsens agerande. OAJ vill genom besvären till riksdagens justitieombudsman klargöra huruvida Utbildningsstyrelsen har brutit mot lagen då man underlåtit att klart och tydligt informera om vad det särskilda stödet i praktiken innebär. Enligt OAJ har UBS försummat sin lagstadgade skyldighet att ge föreskrifter och instruktioner.
-
Hur beredd är du på bildningsfrågorna i kommunen? – Mät din kunskapsnivå i vårt quiz
Invald i kommunfullmäktige? Med 10 rätt i detta quiz behöver du inte få skrämselhicka inför varje ny föredragningslista! FSL:s frågebatteri mäter hur bra koll du har på några av de viktigaste utbildningsfrågorna just nu. Hur många rätt får du?
{loadposition quiz}
Att prioritera rätt är lätt – utbildningen är vår superkraft
Finlands svenska lärarförbund FSL vill se långsiktiga och modiga beslut för en attraktiv finlandssvensk skola. Kommunens starkaste varumärke är en utbildningssektor av hög kvalité och där finns inga genvägar. Framtidens kommunala beslutsfattare måste måna om att varje kugghjul i maskineriet rullar, bara då kan man uppnå personalen och elevernas fulla potential och få verksamheten att blomstra.
Läs vår valbroschyr: Att prioritera rätt är lätt – utbildningen är vår superkraft_kommunalvalet2021_FSL
För kandidater har vi samlat ett infopaket med nyttig statistik, intressanta artiklar och viktiga poänger: Värt att tänka på_kommunalvalet 2021_fsl
Tveka inte att ta kontakt med någon av våra lokala lärarföreningar med frågor antingen inför eller efter valet. Tillsammans genom dialog vill vi jobba för superkraften i vårt samhälle – utbildningen!
#samhälletssuperkraft
-
Gruppstorlekarna ökar och lärarens tid för den enskilda eleven minskar då flera kommuner sänker timresursen nästa läsår
Nästan 40 procent av de svensk- och tvåspråkiga kommunerna sänker sin timresurs för läsåret 2021–2022, visar Finlands svenska lärarförbunds kartläggning. En sänkt timresurs riskerar leda till större gruppstorlekar och mindre tid för varje elev. Det här är en direkt försämring för den enskilda eleven och klingar illa med regeringens tydliga budskap att satsa på barn och unga post coronapandemin, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.
-
Kulturfondens pris går till lärarna
Svenska kulturfonden uppmärksammar den finlandssvenska lärarkåren med ett pris på 30.000 euro. Orsaken är den kraftansträngning som man har gjort under coronapandemin. Prissumman kommer bland annat att fördelas via FSL:s lokalföreningar. – Ni kan till exempel ordna en föreläsning, ett kulturprogram, kaffeservering eller någon form av rekreation. Vad som helst som ger en liten guldkant åt vardagen!, säger Svenska Kulturfondens ledande ombudsman Berndt-Johan Lindström.
-
Gruppstorlekarna ökar och lärarens tid för den enskilda eleven minskar då flera kommuner sänker timresursen nästa läsår
Finlands svenska lärarförbund har kartlagt de svenska och tvåspråkiga kommunernas timresurs för läsåret 2021–2022 och resultatet visar att 39 procent sänker timresursen, till exempel i Helsingfors, Kimitoön och Pedersöre. Timresursen slår fast antalet undervisningstimmar skolan har till förfogande för att ordna den läroplansenliga undervisningen. En hög timresurs gör det möjligt att dela på undervisningsgrupperna och den tid läraren har för varje enskild elev ökar därmed. En låg timresurs innebär det motsatta.
– Timresursen är ett av de tydligaste måtten på hur mycket en kommun satsar på utbildningen och borde vara något som man i kommunalvalstider debatterar flitigt, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande.
FSL:s webbenkät gick till FOSU:s huvudförtroendemän och förtroendemän i 30 svenska och tvåspråkiga kommuner (inklusive två kommunalförbund på Åland) i maj 2021. Av de 21 som svarade på enkäten anger 33 procent att timresursen behålls på samma nivå som tidigare, 22 procent kommer att höja den, till exempel Vasa och Kronoby.
Läs hela undersökningen här: Timresursens utveckling inför läsåret 2021-2022 i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna
Så här inverkar timresursen på den tid läraren har för varje enskild elev
För att synliggöra timresursens inverkan på den tid läraren har för varje enskild elev, har FSL tagit fram några exempel. Timresursen, alltså gruppstorleken, sätts här i relation till timplanen, alltså antalet timmar som man i kommunen beslutat att undervisa i olika ämnen.
Så här många minuter av lärarens maximala teoretiska tid skulle en elev få i läroämnet finska under årskurs 3, beroende på kommunens timresurs och timplan.
– Dagens läroplan bygger på handledning och därför är lärartid av hög prioritet, inte minst nästa läsår då eleverna på hösten återgår till en mer normal skolvardag med väldigt ojämlika förutsättningar i ryggsäcken, säger Damlin.
– Vi ser ibland kommuner som försöker kompensera en sänkt timresurs med fler veckotimmar när det tillfälligt kan finnas pengar i kassan, men undervisning i mindre grupp är alltid att föredra framom en stor grupp, oberoende hur många lektioner du skulle ha till förfogande, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.
I FSL:s kartläggning uppger många av de kommuner som sänker timresursen att orsaken är ett sjunkande elevantal, men man borde inte vara för snabb med den åtgärden, anser FSL.
– Vi vet att antalet elever i behov av stöd och individuell lärarhandledning ökar stadigt och att tiden i dagsläget inte räcker till för att möta varje elevs individuella behov och uppnå målen i läroplanen. De kommuner som behåller timresursen på samma nivå även om eleverna blir färre har förstått det här och ökar därmed lärartätheten och förbättrar elevernas möjligheter till individuell handledning och en fungerande inkludering, något alla vinner på i längden, säger Mattfolk.
Nästan omöjligt att utnyttja coronastödpengarna optimalt
Samtliga kommuner i FSL:s kartläggning visar upp ett ekonomiskt överskott från 2020, högst sannolikt som en effekt av statens stödpaket. Ytterligare 70 miljoner euro betalas ut i coronastöd till utbildningen i regeringens tredje tilläggsbudget.
– Varje euro och cent behövs men pengarna kommer inte att kunna kompensera för den sänkta timresursen i kommunerna. Dessutom har vi ett stort tryck på elevvårdstjänsterna som kommunerna måste hörsamma rent ekonomiskt, säger Damlin.
Även denna gång har beslutet om coronastödpengarna fattats i sista sekund och tidpunkten för utbetalningen är ännu oklar. Malin Höglund-Snellman, biträdande rektor i Oxhamns skola i Jakobstad och styrelseledamot i FSL, konstaterar att planerna för nästa läsår redan är gjorda och att det är nästan omöjligt att utnyttja stödpengarna optimalt när de kommer så sent.
– Det är svårt att rekrytera behöriga lärare mitt i sommaren och skulle man få tag på någon är det inte lätt att använda timmarna klokt i en redan gjord planering. Med den här typen av kortsiktig punktfinansiering blir det inte behoven som styr, utan resurserna används för att släcka bränder framom förebyggande proaktivt arbete, där eleverna får stöd och smågruppsundervisning redan innan problemen blivit stora, säger hon.
Höglund-Snellman efterlyser en mer långsiktig finansiering i form av höjda statsandelar som inte belastar kommunens förvaltning och som inte kräver den arbetsdryga ansökningsrumban.
– Fördelningen av medlen skulle bli mer rättvis, timresursen kunde höjas och vi som planerar undervisningen kunde i ett tidigt skede beakta elevernas behov och utmaningar.
-
Ingers inlägg: En minst sagt annorlunda startsträcka för mig som ordförande
Min start på ordförandeskapet har varit konstig, startsträckan har minst sagt sett annorlunda ut än jag tänkt mig. I en annan tid var medlemsträffar knappast så märkvärdiga, snarare en naturlig del av ordförandes vardag. Men i dag är det ett drömscenario, att få träffa riktiga medlemmar på riktigt, skriver förbundsordförande Inger Damlin.
-
En minst sagt annorlunda startsträcka för mig som ordförande
För mig känns det därför extra viktigt att så fort som möjligt få möta er FSL:are, sitta i lärarrum, föra spontana diskussioner och möta föreningar just precis där de befinner sig. Att tillsammans se potential och möjligheter men även dryfta det som sätter käppar i hjulen. Fatta hur massor jag saknar just den biten, de personliga mötena!
Det händer liksom grejer nu, inte bara i mitt huvud utan även inom förbundet.
Målsättningar motiverar mig som ordförande för FSL. Därför är det nu hög tid att presentera projekt ”Föreningsträffen” där förbundskansliets mål är att träffa varje förening i riktiga världen, på riktigt, före utgången av 2022.
Det händer liksom grejer nu, inte bara i mitt huvud utan även inom förbundet. Vi vill träffa unga lärare, ge dem möjlighet att snacka under att AW. Stunder där vi drömmer om att stärka lärarskapet och skapa gemenskap.
Ja, och så kickar vi gång en ny tappning av FSL-akademin. En egen utbildningshelhet i flera moduler med matnyttigheter och facklig medvetenhet för lärare, framför allt med en gemytlig inramning. Akademin har varit en av våra mest uppskattade satsningar, så håll utkik och låt inte chansen passera.
Vi vet att om man vill något så måste man satsa och nu om någonsin känns det läge att satsa på medlemmarna, vår hjärtesak.
-
Det här är FSL:s kommunalvalsteman
Finlands svenska lärarförbund vill se långsiktiga och modiga beslut för en attraktiv finlandssvensk skola. Kommunens starkaste varumärke är en utbildningssektor av hög kvalité och där finns inga genvägar. Framtidens kommunala beslutsfattare måste måna om att varje kugghjul i maskineriet rullar, bara då kan man uppnå personalen och elevernas fulla potential och få verksamheten att blomstra.