FSL Import

Author: admin

  • Kursanmälan

  • Det här är FSL-akademin

    Det här är FSL-akademin

     

    OBS! FSL-akademin 2023-2024 är avslutad. Vi återkommer med information om när en ny FSL-akademi kör igång!

     

    Vi vill ha dig

    Till akademin söker vi dig som motiveras av att jobba för andra och för läraryrkets bästa – du som vill göra en skillnad. Det går att påverka besluten som fattas och vi söker dig som vill lära dig hur. Vi behöver sådana som du, som vill bli påverkare genom och i FSL, som har drivet, engagemanget och kunskapslusten. Givetvis förbinder du dig inte till mera än att delta i akademin, resten är upp till dig själv och framtiden.

    Läs också: “Flertalet av mina kurskamrater är ännu fackligt aktiva på olika nivåer”

     

    Så här är helheten uppbyggd

    Modulerna fokuserar på olika teman för att ge en facklig grund att stå på men också förmågan att påverka. Vi kommer att bjuda in olika gäster till alla moduler, till exempel en riksdagsledamot, kommunikationsexpert, jurist och givetvis FSL:s personal och beslutsfattare. Vi kommer att jobba med föreläsningar, workshops, debatter med mera. Givetvis kommer vi att ge oss själva mycket tid för att diskutera tillsammans, både på bredden och på djupet.

    Kursdeltagaren har en kursdagbok för reflektioner inför, efter och mellan kursdelarna. Vi skapar ett eget akademinätverk där vi kan utbyta tankar med varandra i ett format som vi kommer överens om. Till kursen hör också en del uppgifter inför och mellan modulerna men ingendera ska lämnas in, de finns till för den egna utvecklingen och för att ge en bild av helheten och en röd tråd mellan modulerna. Som deltagare avgör du själv hur mycket tid du vill avsätta för uppgifterna och dagboken.

    Praktiska frågor

    Kursen är gratis och betalas i sin helhet av FSL. Vi ersätter dina resor och ditt lönebortfall samt står för mat och logi. I samband med träffarna försöker vi också hitta på något roligt tillsammans. 

    Program

    • Del 1

      Den fackliga rörelsen som idé – Hur ser vår historia ut och vad ska facket ha för roll i framtiden? 27-28.10.2023 i Tammerfors

    • Del 2

      Det politiska spelet – Var, när och hur fattas de avgörande besluten? 5-6.4, Helsingfors

    • Del 3

      Att påverka är att kommunicera – Hur gör jag min och FSL:s röst hörd, hur skapar jag förändring? 25-26.10, Vasa

    “Flertalet av mina kurskamrater är ännu fackligt aktiva på olika nivåer”

     

    IMG 6405

     

    Egentligen hade tanken funnits där i bakhuvudet när jag började jobba, att jag skulle engagera mig fackligt och i FSL. Jag hade ju flyttat till en ny ort, skrivit in mig i FSL och hunnit gå på en fest och kanske varit med på en teaterresa men någon väg in i facket hade jag inte hunnit fundera på. En dag ringde telefonen, i andra ändan var det Christer Holmlund, dåvarande ombudsman på FSL, som frågade varför jag inte hade anmält mig till akademin? Hans övertalningskampanj fungerade och efter det kan man med blicken i backspegeln konstatera att det var akademin som var min egen fackliga startpunkt.

    Vi träffade dåvarande riksdagsledamoten och numera bortgångna Maarit Feldt-Ranta, den diskussionen minns jag väl.

    Under akademin diskuterade vi massor, om usken och lönen, varför är de som de är? Vi träffade dåvarande riksdagsledamoten och numera bortgångna Maarit Feldt-Ranta, den diskussionen minns jag väl. Jag inspirerades också av Dan Johansson och Christer Holmlund som ju verkade kunna allt. Men jag lärde också känna nya människor som precis som jag var intresserade av att lära sig mera och påverka läraryrkets förutsättningar genom att göra något själv. Flertalet av mina kurskamrater är ännu fackligt aktiva på olika nivåer.

    Efter akademin blev jag styrelseledamot och senare ordförande för Raseborgs lärarförening. Idag är jag ombudsman och jobbar heltid på förbundet med små och stora frågor som jag brinner för.

    Nu funderar jag på vem du är som kommer med, och hur din resa kan bli?

    Nu startar vi upp FSL-akademin igen efter en paus på några år. Nu funderar jag på vem du är som kommer med, och hur din resa kan bli? Jag vet att FSL kommer att behöva just dig i framtiden. Men gör inte som jag, tveka inte utan kom modigt med, börja bygga dina egna nätverk, lär känna förbundet både utan och innan och låt dig inspireras av frågor om kollektivavtal, lön, arbetstid, beslutsfattande och påverkansarbete. Bli en FSL-akademiker!

     Jens Mattfolk, ombudsman och koordinator för FSL-akademin

    Anmäl dig i medlemsintran och kontakta jens.mattfolk@fsl.fi om du har frågor om kursen!

  • PM för läsåret 2021-2022

     

    Läs: pdf PM för läsåret 2021-2022

     

    Några detaljer fick inte plats i det tryckta PM:et och kan hittas här nedan:

    Klassföreståndarens uppgifter

    Klassföreståndaren har i uppgift att sköta de pedagogiska frågor som gäller eleverna i den klass som ålagts klassföreståndaren. Uppgiften förutsätter samarbete med de andra lärarna och den övriga personalen i skolan och mellan skolan och hemmen. Det är också viktigt att bygga upp ett ömsesidigt förtroende med eleverna i klassen. Klassföreståndaren företräder eleverna i sin klass i undervisnings- och ordningsfrågor.

    Klassföreståndaren bör lära känna eleverna i klassen och i mån av möjlighet deras uppväxtmiljö och särskilt beakta sådana faktorer som påverkar elevens personlighetsutveckling, skolmotivation och inlärningssvårigheter samt vid behov diskutera frågor som gäller skolgången med eleverna och deras vårdnadshavare. Klassföreståndaren bör vara med och ordna gemensamma evenemang i klassen och delta i dem, vid behov föreslå för rektorn att möten och andra liknande sammankomster ska ordnas med de andra lärarna i klassen och övriga personer som handleder eleverna i skolan och delta i ordnandet av dessa, delta i elevvårdsverksamhet, hålla reda på elevernas frånvaro och orsakerna till den och vid behov vidta åtgärder osv.

     

    Särskilda arbetsuppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten (grundläggande utbildningen)

    Utöver de arbetsupgifter vi har listat i PM:et kan också följande räknas till undervisningsskyldigheten:

    Ledning och övervakning av kostservice 

    En innehavare av lärartjänst i huslig ekonomi som ålagts ledningen och övervakningen av kostservicen betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för varje påbörjat antal av åtta grundskolor. Ersättningen kan dock motsvara högst sex årsveckoövertimmar.

    Om ledningen och övervakningen av kostservicen ålagts flera lärare i huslig ekonomi, delas den veckotimkvot som avses ovan mellan dessa lärare i proportion till arbetsmängden. 

    Korsanvändning av vissa ersättningar 

    Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan timmarna sammanslås för de ersättningar som anges i skötsel av bibliotek, skötsel av samlingar, skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning och elevkårshandledning. För skötseln av dessa uppgifter kan arbetsgivaren fördela högst det sammanslagna antalet timmar på något annat sätt än vad som bestäms i dessa paragrafer. 

    Klubbarbete 

    Ersättningen för en klubbtimme som godkänts i arbetsplanen är lärarens egen övertimarvodesgrund dividerad med 24. Om klubben leds av en person som inte är tjänsteinnehavare eller timlärare vid grundskolan/gymnasiet betalas en ersättning som utgör timarvodet för en timlärare i bisyssla i årskurs 1–6 dividerat med 24.

    Ledning av fritidsverksamhet för elever på elevhem 

    För en timme fritidsledning för elever på elevhem betalas en lärartjänsteinnehavare en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare.

    Mer information om undervisninsgsskyldighet och arbetstid hittar du i vår artikel “arbetstid”.

     

    Löner och lönebelopp

    Läs gärna vår artikel om lön där vi har samlat mycket nyttig information om hur en lärarlön är uppbygd. 

    På KT:s webbsida (endast på finska) går det att ladda ner lönetabeller i excel-format.

     

    Frågor?

    Vår förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström och vår ombudsman Jens Mattfolk svarar gärna på era frågor om lagar och avtal. Ring eller mejla!

    Under semesterperioden juli 2021 betjänar vi endast dig med ett brådskande ärende, kontakt oss enligt följande: 

    1-11.7
    Jan Mikael Wikström, jan-mikael.wikstrom@fsl.fi, 020 749 54 67

    12-20.7
    Jens Mattfolk, jens.mattfolk@fsl.fi, 020 749 54 70

    20-31.7
    Inger Damlin, inger.damlin@fsl.fi, 040 089 7300

    I ärenden som inte är brådskande, återkommer vi gärna till dig i augusti. Skicka till exempel ett mejl så svarar vi så fort vi är tillbaka på kansliet!

  • Den blomstertid nu äntligen kommer!

    Tack, tack, tack, just till dig! Ett historiskt läsår är förbi och Finlands svenska lärarförbund önskar alla sina medlemmar en fin skolavslutning som avrundning på ett krävande läsår.

    – Det är lätt att känna stolthet idag. Flaggorna vajar inte bara för elever och studerande utan också för vår yrkeskår av världsklass, säger förbundsordförande Inger Damlin.

  • Bara för att vi kan betyder det inte att vi ska – distansundervisning får inte bli det nya normala

    Undantagsarrangemangen i skolan har ökat ojämlikheten och skalat bort många av de sociala aspekterna som gör skolan till en trygg plats för barn och unga. Jämlikheten i utbildningen tryggar vi genom närundervisning, det har coronaåret lärt oss, säger Finlands svenska lärarförbunds ordförande Inger Damlin.

  • Bara för att vi kan betyder det inte att vi ska – distansundervisning får inte bli det nya normala

    Bara för att vi kan betyder det inte att vi ska – distansundervisning får inte bli det nya normala

    I takt med att coronapandemin mattas av och skolåret avrundas riktas blickarna mot nya utmaningar och hur den digitala utvecklingen inom utbildningssektorn ska förvaltas i framtiden. Det omtalade digisprånget i skolan har varit stort men krävt mycket tid och engagemang i en turbulent tid. Hur vi drar nytta av de nya digitala färdigheterna framöver är avgörande för jämlikheten i utbildningen.

    Perioderna med distansundervisning har höjt den digitala kompetensen bland både undervisningspersonal, elever och studerande, vilket ger ett mervärde för undervisningen över lag. Många vittnar däremot om att de mänskliga mötena, tryggheten och rutinerna inte fungerar lika bra på distans som i skolan. Skolan är mycket mer än undervisning, uppdraget är betydligt större än det man kan förmedla via en skärm.

    Inger Damlin, förbundsordförande för FSL

    – Bara för att vi kan undervisa på distans betyder inte att vi ska göra det. Under coronapandemin har vi tvingats gå in för undantagsarrangemang, nödlösningar som har haft negativa konsekvenser för många, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.

    Att bedriva skola och utbildning på distans har varit nödvändigt för att kunna upprätthålla utbildningen under pandemin men långt ifrån optimalt.

    – Det har varit krävande för personalen och svårt att möta alla målsättningar i våra styrdokument. För många elever och studerande har distansundervisning under framför allt längre perioder upplevts betungande, säger Damlin.

    Skola på distans skapar ojämlikhet

    Distansundervisningen har lett till kunskapsluckor och en ökad ojämlikhet. Tillgången på digitala verktyg varierar fortfarande mycket mellan kommunerna och elevernas ojämlika förutsättningar på grund av brist på utrustning har framkommit tydligt under pandemin.

    De elever som är behov av stöd i sin skolgång ökar hela tiden och just den här gruppen har kommit i kläm under långa perioder av undervisning via skärmen. Att studera på distans förutsätter till exempelen god studiemotivation, vilket inte är en självklarhet för alla.

    – Att som lärare undervisa på distans är inte heller samma sak som att ha eleverna i klassrummet, det kräver skild planering, handledning och bedömning, vilket dagens lärarresurser inte räcker till för,säger Damlin.

    FSL värnar om att man i diskussioner om “det nya normala” inte likställer distansundervisning med närundervisning. I lärarfacket OAJ:s valkompass inför kommunalvalet uppger glädjande nog endast 5 procent av de 8500 kandidater som svarat, att de vill utöka mängden distansundervisning märkbart iden grundläggande utbildningen.

    – Interaktionen är avgörande inom fostran och utbildning och det är viktigt att framtidens kommunala beslutsfattare inser att distansundervisning inte är en enkel lösning för att exempelvis kostnadseffektivera skolsektorn, säger Damlin, som hoppas på konstruktiva diskussioner om distansundervisningens fördelar och nackdelar.

    Coronapandemin har fött “farlig solidaritet” inom yrkeskåren

    Skolan drar nu efter andan och både personal och elever får tid för återhämtning under sommaravbrottet. Trycket på utbildningssektorn har varit enormt under pandemin. Utbildningspersonalen har tänjt på gränserna till max.

    – Vi ser att pandemin har fört med sig en typ av “farlig solidaritet” inom yrkeskåren, höga förväntningar och stort ansvarstagande, som under längre perioder är utmattande. Vi hoppas att arbetsgivarna förstår det här och ser till att nästa läsår blir ett lugnt år med fokus på att återskapa trygghet istället för att driva stora utvecklingsprojekt. Tiden ska få gå till att möta eleverna och studeranden och bygga på relationerna, säger Damlin.

    FÖR MER INFORMATION:
    Inger Damlin
    förbundsordförande
    inger.damlin@fsl.fi
    tfn 040 089 7300

    Mirjam Heir-Lindström
    kommunikatör
    mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
    tfn 040 686 9959

  • Hur beredd är du på bildningsfrågorna i kommunen? – Mät din kunskapsnivå i vårt quiz

    Kommunalvalskandidater: Med 10 rätt i detta quiz behöver du inte få skrämselhicka inför varje ny föredragningslista! FSL:s frågebatteri mäter hur bra koll du har på några av de viktigaste utbildningsfrågorna just nu. Hur många rätt får du?    

  • Hur beredd är du på bildningsfrågorna i kommunen? – Mät din kunskapsnivå i vårt quiz

    Invald i kommunfullmäktige? Grattis! Med 10 rätt i detta quiz behöver du inte få skrämselhicka inför varje ny föredragningslista. Vårt frågebatteri mäter hur bra koll du har på några av de viktigaste utbildningsfrågorna just nu. 

  • Att gilla läget eller begära omprövning – om lärarval och anställningsparagrafer

    Jens Mattfolk och Jan-Mikael Wikström är sakkunniga på FSL och är dagligen i kontakt med våra medlemmar. I den här nystartade bloggen skriver de om aktuella frågor, förklarar snåriga avtalstexter och beskriver sådant som kanske står mellan raderna. Mattfolk inleder på temat lärarval och anställningar: “Att besvära sig mot ett lärarval borde alltså inte vara mera dramatiskt än att besvära sig mot att grannen vill bygga garage för nära din tomt.”

  • Förändringar vid förhandlingsbordet

    Det här är en stor statusfråga och det stärker småbanspedagogernas roll och yrkesidentitet, säger OAJ:s förhandlingsdirektör Petri Lindroos. Lärarna och speciallärarna inom småbarnspedagogik samt daghemsföreståndarna flyttar till UKTA 1.9.2021.