FSL Import

Author: admin

  • Distansundervisning på lättvindiga grunder?

    I Vasa finns ett fall där man kommer att granska om beslutet om distansundervisning fattades på lösa boliner. Den 14.12.2020 beslöt social- och hälsovårdsnämnden att eleverna i åk 7-9 i Vasa stads skolor övergår till distansundervisning terminen till slut. “Vasa gick emot alla riktlinjer. Man får inte för säkerhets skull lägga skolor på distans. Jag tycker inte att det är rätt att göra det.” Så säger Bernt Klockars, som fungerar som ledande rektor vid Vasa övningsskola

  • Rättvisans många sidor

    Att ställa alla sökande till den efterlängtade studiehandledarutbildningen vid Åbo Akademi på samma startlinje kanske lät rättvist vid första tanken men utgången blev en helt annan. Inträdesprovet till utbildningen visar hur obalanserad behandlingen av sökande kan bli då magisterutbildade lärare söker till kompletterande utbildning och provet de ställs inför är identiskt med nya studerandes inträdesprov, utan till exempel kompletterande intervjuer. I det läget jämställer vi magistrar med nybakade studenter, vilket är rätt respektlöst, skriver Inger Damlin i sin kolumn.

  • Livesändning pågår: Från läromedel till lärresurs – på svenska i Finland

    Nu strömmar vi programmet från vårt läromedelsevent i Akavahuset i Helsingfors, välkommen att titta via vår Facebooksida! Programmet bandas och laddas upp på vår webb efteråt också. 

  • Den ständigt aktuella samplaneringen

    Om du senare under läsåret vill kunna redovisa att din samplaneringstid är på väg att överskridas eller har överskridits räcker inte magkänslan. Med en tydlig uppföljning kan du visa för din förman att samplaneringstiden håller på att ta slut och den planering man gjort inför läsåret bör ändras. Arbetsgivaren har ett ansvar för att reagera, skriver ombudsman Jens Mattfolk i bloggen “Mellan raderna i avtalen”.

  • Den ständigt aktuella samplaneringen

    Den ständigt aktuella samplaneringen

    Samplaneringen idag är resultatet av flera händelser. Innehållet i samplaneringen definieras av Kommunala arbetsgivarnas cirkulär som daterar sig ända tillbaka till år 1985. Först var det en timme samplanering i veckan och med tiden gick det från en till två och senare till tre timmar per vecka, och i samband med det steg även lönen eftersom arbetsmängden ökade. För bara några år sedan styrdes Finland av regeringen Sipilä som kom med besk medicin i form av ett konkurrenskraftsavtal. Konkurrenskraftsavtalet resulterade i tolv timmar samplanering till och i den vevan byttes systemet med ett visst antal timmar per vecka ut till det nuvarande systemet med årssamplanering.

    Om du senare under läsåret vill kunna redovisa att din samplaneringstid är på väg att överskridas eller har överskridits räcker inte magkänslan.

    Kollektivavtalet säger inte så mycket om innehållet i samplaneringen, däremot definierar kollektivalet mängden arbete. Till exempel kommunalt anställda lärare i grundskolan har högst 120h per läsår och i gymnasiet högst 101h. Det slås också fast att samplaneringen ska planeras, däremot finns inget krav på att bokföra hur arbetstiden används. Men att bokföra sin samplanering kan vara av värde ändå, speciellt eftersom arbetstiden egentligen inte kan överskridas. Om du senare under läsåret vill kunna redovisa att din samplaneringstid är på väg att överskridas eller har överskridits räcker inte magkänslan. I FSL:s app Lärarrummet kan du till exempel på ett enkelt sätt följa upp hur din samplanering används.

    Med en tydlig uppföljning kan du visa för din förman att samplaneringstiden håller på att ta slut och den planering man gjort inför läsåret bör ändras. Det första alternativet är alltid att försöka ta bort timmar från eller omallokera timmar i den planering som gjorts inför läsåret och på det sättet få mängden timmar att räcka till på läsårsnivå. Arbetsgivaren har ett ansvar för att reagera om det är tydligt att arbetstiden håller på att överskridas.

    Enligt mig borde synen på samplaneringen inte utgå från att varje lärare har x antal timmar. I stället borde man utgå från frågan om vad vi vill åstadkomma med arbetstiden? Om 20 lärare har 120 timmar har ju skolan totalt 2400 samplanering. Vad vill vi utveckla med hjälp av dessa timmar? Vilka projekt har vi? Vilket läsårstema kräver samplanering? Hurudana team kan tillsammans utveckla undervisningen eller andra arbetssätt i skolan?

    Hur stor andel av samplaneringen ska egentligen bindas till schemalagda möten, så kallad bunden samplanering? På den frågan finns inget enkelt svar. 

    Vi kommer inte heller ifrån att det måste tilldelas en tillräckligt stor bit av samplaneringen till kontakt med hemmet, sektoröverskridande samarbeten inom elevvården och en hel del annat. Just här finns, åtminstone om jag ser till typen av frågor som kommer till mig, en av utmaningarna med samplaneringen.

    Hur stor andel av samplaneringen ska egentligen bindas till schemalagda möten, så kallad bunden samplanering? På den frågan finns inget enkelt svar. Varje skola har rätt att använda samplaneringen som den vill, arbetsgivaren, i princip rektorn bestämmer hur arbetstiden används. Däremot är det ju mer än önskvärt att planeringen av samplaneringen sker i samarbete och dialog med lärarna.

    Fortfarande finns det inte i kollektivavtalet ett sätt att räkna ut lönen för en samplaneringstimme.

    Fortfarande finns det inte i kollektivavtalet ett sätt att räkna ut lönen för en samplaneringstimme. En missad samplaneringstimme kan inte jämställas med en undervisningstimme, och därför kan inte samplaneringstimmar ersättas rakt av med undervisningstimmar. Èftersom det inte går att räkna ut lönen för en samplaneringstimme så kan arbetsgivaren inte heller dra av lön för en samplaneringstimme om en tjänsteinnehavare av någon tvingande orsak måste vara tjänstledig från till exempel ett lärarmöte. Dessutom är ju samplaneringen på årsnivå, ett missat lärarmöte i november kan rimligen ersättas med motsvarande mängd arbete under återstoden av året.

    Samplaneringen bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Vad gäller till exempel kontakten mellan hem och skola så är ju utgångspunkten alltid att den sköts så bra som möjligt och det arbetet sker inom ramen för den obundna delen av samplaneringen, alltså i förtroende.

    Om vi vågar ifrågasätta hur den används och komma med konstruktiva förslag kanske vi utvecklar våra arbetssätt utan att vi ens riktigt märker det.

    Så länge som samplaneringen är som den är nu i avtalet kommer diskussionen att fortsätta. Och kanske, om vi riktigt tänker efter så är det bra att diskussionen pågår. Om vi vågar ifrågasätta hur den används och komma med konstruktiva förslag kanske vi utvecklar våra arbetssätt utan att vi ens riktigt märker det.

    Jens Mattfolk signatur

  • Integritetspolicy

    I den här integritetspolicyn anges vilka personuppgifter och andra uppgifter vi samlar in samt hur vi behandlar dessa uppgifter. Denna integritetspolicy tillämpas på de nättjänster som tillhandahålls av Finlands svenska lärarförbund FSL rf samt mobilappen Lärarrummet.

    Principer för skydd av personuppgifter vid Finlands svenska lärarförbund FSL rf. 

    Personuppgiftsansvarig

    Finlands svenska lärarförbund FSL rf
    Järnvägsmannagatan 6
    00520 Helsingfors

    Finlands svenska lärarförbund FSL rf. är en registrerad förening. Medlemmar i förbundet är dess medlemsföreningar med dess personmedlemmar. Medlemsföreningarnas medlemsregister handas av förbundet. 

    Finlands svenska lärarförbund FSL behandlar personuppgifter säkert och skyddat. FSL har förbundit sig att följa de i dataskyddslagstiftningen och dataskyddsförordningen stadgade grundprinciperna samt god sed gällande hantering och administrering av information. 

    FSL följer alltid dessa principer:

    •  Uppgifterna behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade (medlemmen)
    •  Personuppgifterna ska samlas in för särskilda, uttryckligen angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål
    • Personuppgifterna ska vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i förhållande till det ändamål för vilka de behandlas
    • Personuppgifterna ska vara korrekta och om nödvändigt uppdaterade. Alla rimliga åtgärder vidtas för att säkerställa att personuppgifter som är felaktiga i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas raderas eller rättas till utan dröjsmål
    • Personuppgifterna får inte förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifter behandlas
    • Personuppgifter ska behandlas på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet för personuppgifterna, inbegriper skydd mot obehörig eller otillåten behandling och mot förlust, förstöring eller skada genom olyckshändelse, med användning av lämpliga tekniska eller organisatoriska åtgärder

     

    Syftet och grunderna för behandlingen av personuppgifter

    Syftet med behandlingen av personuppgifter är de rättigheter och skyldigheter som uppstår via medlemskap i Finlands Svenska Lärarförbund FSL rf.

    Behandlingen grundar sig på samtycke av den registrerade eller behandlingen är nödvändig för att fullgöra ett avtal i vilken den registrerade är part eller för att vidta åtgärder på begäran av den registrerade innan ett sådant avtal ingås eller behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige.

    Personuppgifter behandlas för att tillgodose medlemmarnas rätt till de förmåner och rättigheter som medlemskapet i Finlands Svenska Lärarförbund FSL rf. medför.

     

    Personuppgifter som behandlas

    • Namn och personsignum för identifiering och individualisering
    • Kontaktuppgifter så som e-post, telefonnummer, adress
    • Arbetsplats
    • Modersmål om ej svenska
    • Medborgarskap om ej finskt
    • Utbildningsform/stadium för arbetsplatsen
    • Undervisningsämne
    • Bankförbindelse för utbetalning av ersättningar och arvoden

     

    Överföring av personuppgifter

    Medlemsuppgifter behandlas av Finlands Svenska Lärarförbund FSL rf., Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ och vid behov av Lärarnas arbetslöshetskassa och försäkringsbolaget Turva som tillhandahåller de försäkringar som följer av medlemskapet.

    Finlands Svenska Lärarförbund FSL rf. säljer inte och överför inte personuppgifter till tredje part. Undantag utgörs av:

    • Uppgifter till arbetslöshetskassan gällande medlemmar som också anslutit sig till den
    • Uppgifter till försäkringsbolag för erhållande av försäkringsskydd
    • För undersökningar där FSL är del och där resultaten kan användas för intressebevakningsarbetet
    • Skattemyndigheterna
    • Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ

     

    Den registrerades rättigheter

    Den registrerade har rätt att av den personuppgiftsansvarige få en kopia av de personuppgifter som är under behandling. Personuppgifterna levereras huvudsakligen i elektronisk form. Enligt dataskyddsförordningen ska den dataskyddsansvariga inom trettio dagar vidta åtgärder för att tillgodose den registrerades begäran.

    Den registrerade har rätt att av den personuppgiftsansvarige utan onödigt dröjsmål få felaktiga personuppgifter rättade och kompletterade.

    Den registrerade har rätt att av den personuppgiftsansvariga få sina personuppgifter raderade och den personuppgiftsansvariga ska vara skyldig att utan onödigt dröjsmål radera personuppgifter om förutsättningarna i dataskyddsförordningen uppfylls. Här kan du begära att ditt användarkonto till Lärarrummet-appen eller intranätet ska raderas.

    Den registrerade har enligt de i dataskyddsförordningen stadgade omständigheterna rätt att begränsa användningen av personuppgifterna.

    Den registrerade har rätt att få ut de personuppgifter som rör honom eller henne och som samlats in av den personuppgiftsansvariga i ett strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart format och ha rätt att överföra dessa uppgifter till en annan personuppgiftsansvarig.

     

    Behandling av personuppgfiter

    Personuppgifterna behandlas i enlighet med dataskyddsförordningen. Endast de personer som har rätt att behandla personuppgifter inom förbundet hanterar personuppgifter. Rätt att behandla personuppgifter kan uppstå i samband med arbetsavtal eller genom förtroendeuppdrag inom förbundet.

    Förbundet kan även ingå avtal med personuppgiftsbiträden. Ett personuppgiftsbiträde som genom avtal behandlar medlemsuppgifter för förbundet är bunden att följa de ovan nämnda principerna, god praxis gällande hantering av personuppgifter samt lagar och förordningar gällande hantering av personuppgifter.

    Finlands Svenska Lärarförbund FSL rf. är skyldig att utan dröjsmål meddela den registrerade om en personuppgiftsincident som sannolikt leder till en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter.

     

    Skyldighet att meddela om personuppgiftsincident

    Finlands Svenska Lärarförbund FSL rf. är skyldig att utan dröjsmål meddela den registrerade om en personuppgiftsincident som sannolikt leder till en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter.

    Denna dataskyddsbeskrivning uppdateras vid behov. En utförligare beskrivning kan fås på begäran: info@fsl.fi 

     

    Frågor

    I frågor gällande behandling av personuppgifter kan du kontakta förbundsordförande Inger Damlin (inger.damlin@fsl.fi)

  • Ingers inlägg: Att kartlägga behov av stöd – hur ska det göras?

    Att behovet av stöd behöver kartläggas är solklart, men vad innebär det egentligen? Hur ska det göras? Är det upp till varje enskild utbildningsanordnare eller lärare att kartlägga? Att kartlägga kunskapsluckor är en sak, men hur gör man med det viktiga måendet? Vid närmare eftertanke vet jag inte egentligen hur det ska definieras, än mätas eller kartläggas. Vem har ansvaret här?

  • Kartlägga behov av stöd – hur ska det göras?

    Kartlägga behov av stöd – hur ska det göras?

    Att behovet av stöd behöver kartläggas är solklart, men vad innebär det egentligen? Hur ska det göras? Är det upp till varje enskild utbildningsanordnare eller lärare att kartlägga?

    Att kartlägga kunskapsluckor är en sak, men hur gör man med det viktiga måendet? Vid närmare eftertanke vet jag inte egentligen hur det ska definieras, än mätas eller kartläggas. Vem har ansvaret här?

    Jag efterlyser konkreta åtgärdsplaner från bland annat Utbildningsstyrelsen så att utbildningsanordnare vet vad som ska göras och framför allt ges en reell möjlighet att satsa långsiktigt.

    Jag efterlyser också mod och handlingskraft bland alla kommunala beslutsfattare som nu inleder en ny mandatperiod.

    Jag efterlyser konkreta åtgärdsplaner från bland annat Utbildningsstyrelsen så att utbildningsanordnare vet vad som ska göras och framför allt ges en reell möjlighet att satsa långsiktigt. En kartläggning kan inte heller vara en isolerad åtgärd. Efter den följer rimligtvis en uppföljning som visar huruvida behov kvarstår efter läsåret och om fortsatta åtgärder behövs.

    Jag efterlyser också mod och handlingskraft bland alla kommunala beslutsfattare som nu inleder en ny mandatperiod. Ett flexibelt förhållningssätt och omedelbara satsningar där det behövs ger resultat. Det här jobbet måste göras lokalt och det kan inte vänta till nästa budgetår eller strategiperiod, det måste göras nu.

    Som förbund räcker vi ut en hand till er. En välmående skola och utbildning ligger i allas intresse och med gemensamma krafter når vi vår målsättning. Våra insatser idag kommer att ha stor betydelse en lång tid framöver.

    Ingers signatur

  • De unga ska själva få bestämma om sin vaccinering

    Finlands svenska lärarförbund och Förbundet Hem och Skola i ett gemensamt ställningstagande: “Beslutet om vaccinering skall enligt lagen om patientens ställning och rättigheter fattas av de unga själva. Det behövs inte samtycke från föräldrarnas håll och det är viktigt att den unga får saklig information om vad vaccinationen innebär. Varken skolan, föräldraföreningar eller -grupper är parter i processen kring vaccineringen.”

  • De unga ska själva få bestämma om sin vaccinering

    Beslutet om vaccinering skall enligt lagen om patientens ställning och rättigheter fattas av de unga själva. Det behövs inte samtycke från föräldrarnas håll och det är viktigt att den unga får saklig information om vad vaccinationen innebär. Varken skolan, föräldraföreningar eller -grupper är parter i processen kring vaccineringen.

    Det är viktigt att alla unga upplever att de själva utan påtryckning kan ta ställning till den här viktiga frågan som berör deras egen hälsa.

    Ta kontakt:

    Finlands svenska lärarförbund FSL
    Inger Damlin, förbundsordförande
    tfn 040 089 7300

    Förbundet Hem och Skola
    Anders Adlercreutz, förbundsordförande
    tfn 0440 981 221

    Micaela Romantschuk, verksamhetsledare
    tfn 050 336 20 16