Det brister i statsstödet för att vi ska kunna garantera tillgången på svenskspråkiga läromedel. Det är och måste förbli statens roll att garantera finansieringen. De finlandssvenska fonderna kan absolut stöda läromedelsutvecklingen, men huvudansvaret kan ingalunda ligga på dem. Fonderna kan och ska inte överta statens ansvar, skriver förbundordförande Inger Damlin.
Author: admin
-
Ord för ord: Mobbning är inget isolerat fenomen
I varje skola finns planer för förebyggandet av och åtgärder kring kränkningar och mobbning. Men det räcker inte med planer. Vi måste också våga ställa oss frågan: Har vi tillräckligt hög lärartäthet och vuxenresurs i skolan för att förverkliga planerna, garantera en trygg mobbningsfri skolvardag och ägna tid åt interaktion med eleverna? Läs förbundordförande Inger Damlins senaste kolumn.
-

Vi godtar inte avsevärt sämre förutsättningarna för minoriteten i vårt tvåspråkiga land
Rapporten om särdragen i den finlandssvenska utbildningen visar på en brist på läromedel och lärresuser på svenska i Finland, problemet är identifierat. Nu är det tid att ta nästa steg, att diskutera fram en helhetslösning som samtliga aktörer på något vis kan omfatta. Rundabordssamtalet talade med enig röst: Vi vet vad som är problemet, nu behövs en tydlig plan framåt och ett ansvar för att det blir verklighet av planen.
Vi kan inte heller kräva att de finlandssvenska lärarna själva ska producera läromedel och undervisningsmaterial (allt för ofta på sin fritid) för att kunna ge motsvarande undervisning som sina finskspråkiga kollegor.
Det brister i statsstödet för att vi ska kunna garantera tillgången på svenskspråkiga läromedel. Det är och måste förbli statens roll att garantera finansieringen. De finlandssvenska fonderna kan absolut stöda läromedelsutvecklingen, men huvudansvaret kan ingalunda ligga på dem. Fonderna kan och ska inte överta statens ansvar. Vi kan inte godta att förutsättningarna för en minoritet är avsevärt sämre i ett tvåspråkigt land. Vi kan inte heller kräva att de finlandssvenska lärarna själva ska producera läromedel och undervisningsmaterial (allt för ofta på sin fritid) för att kunna ge motsvarande undervisning som sina finskspråkiga kollegor.
För ett hitta en lösning krävs i första hand politisk vilja att på bred front garantera minoritetens rätt till jämlika förutsättningar för utbildning och här hoppas vi att alla med inflytande känner ett ansvar för att utöva påtryckning.
Den här frågan är inte enkel att lösa, det krävs mera än ett samlande event och samsyn. Frågan är en större utbildningspolitisk fråga. För ett hitta en lösning krävs i första hand politisk vilja att på bred front garantera minoritetens rätt till jämlika förutsättningar för utbildning och här hoppas vi att alla med inflytande känner ett ansvar för att utöva påtryckning.
Potentialen med de digitala lärresurserna är stor men tillgången på utrustning i skolorna är inte tillräcklig överallt och det sätter käppar i hjulen. Innan alla kommuner kan erbjuda one to one-utrustning och tillräckliga nätuppkopplingar kan man inte tala om jämlika förutsättningar för våra elever och studerande och då löser inte de digitala lärresurserna problemen. Det här är en nyckelfråga för det finlandssvenska utbildningsfältet.
I dag ser jag med tacksamhet tillbaka på eventet. Det är en styrka att tillsammans med aktörer inom Svenskfinland kunna diskutera sig fram till samsyn. En samsyn och ett fokus på en lösning är en början på ett bygge framåt. Problemet är ingalunda löst, men lösningen ligger närmare i dag än i går och bara vi håller liv vid diskussionen och fortsätter i samma konstruktiva och viktiga anda som under vårt rundabordssamtal.
Allt började med en motion till FSL:s förbundsfullmäktige av en aktiv styrelse i en aktiv lärarförening. Fem månader senare och med ett verkligt dynamiskt event bakom känns det mera än rätt att säga: Jag är stolt över att vi som förbund är de som lyfta läromedelsfrågan till bred diskussion i Svenskfinland, vem tar emot stafettpinnen?

-
Titta på programmet “Från läromedel till lärresurs – på svenska i Finland”
{mediagallery:57;Från läromedel till lärresurs – på svenska i Finland (inspelning från 31.8.2021)}
Så här såg förmiddagens program ut:
– Välkomstord
Inger Damlin, förbundsordförande för FSL– Förutsättningarna för att garantera kvalitativt goda lärresurser på svenska i Finland
Minna Kelhä, generaldirektör för Utbildningsstyrelsen
Ladda ner presentationen:
Förutsättningarna för att garantera kvalitativt goda lärresurser på svenska i Finland– Finlandssvenska särdragsaspekter – tillgång, kvalité och behovsanalys för våra lärresurser
Gun Oker-Blom, författare av rapporten ”Den svenskspråkiga utbildningen i Finland: särdrag, utmaningar, utvecklingsbehov och förslag till åtgärder”
Ladda ner presentationen:
Läromedel och lärresurser för den svenska utbildningen– Att bana väg för de digitala lärresurserna – infrastruktur och kompetens två nyckelfaktorer
Linda Mannila, forskare– Erfarenheter från fältet: Lärare som författar egna läromedel
Pernilla Granlund, religionslärare, Borgå– Hurudant ansvar kan och bör ministeriet ta för läromedelssituationen?
Li Andersson, undervisningsminister– Paneldiskussion: Var klämmer skon?
Tidningen Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm modererar en diskussion mellan Nils Saramo, Läromedelschef vid Schildts & Söderströms, Pernilla Granlund, lärare och läromedelsförfattare, Niclas Grönholm, ledare inom fostran och utbildning i Helsingfors stad och Niklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning vid Svenska folkskolans vänner.Läs Lärarens reportage: Statligt center för svenska läromedel på kommande?
Ingers Inlägg: Vi godtar inte avsevärt sämre förutsättningarna för minoriteten i vårt tvåspråkiga land

“I dag ser jag med tacksamhet tillbaka på eventet. Det är en styrka att tillsammans med aktörer inom Svenskfinland kunna diskutera sig fram till samsyn. En samsyn och ett fokus på en lösning är en början på ett bygge framåt. Problemet är ingalunda löst, men lösningen ligger närmare i dag än i går och bara vi håller liv vid diskussionen och fortsätter i samma konstruktiva och viktiga anda som under vårt rundabordssamtal.”
-
Vasa får en anmärkning av Regionförvaltningsverket – fel att gå över till distansundervisning
Det står nu klart att Vasa stads beslut i december 2020 att gå över till distansundervisning fattades på felaktiga grunder. Det slår Regionförvaltningsverket fast i sitt utlåtande. Beslutet fattade sinte så som lagen föreskriver, myndighetens utredningsbegäran har inte besvarats noggrant och beslutet var bristfälligt motiverat konstaterar RFV.
-
Vasa får en anmärkning av Regionförvaltningsverket – fel att gå över till distansundervisning
Det står nu klart att Vasa stads beslut i december 2020 att gå över till distansundervisning fattades på felaktiga grunder. Det slår Regionförvaltningsverket fast i sitt utlåtande. Beslutet fattade sinte så som lagen föreskriver, myndighetens utredningsbegäran har inte besvarats noggrant och beslutet var bristfälligt motiverat konstaterar RFV.
-
Helsingfors universitet planerar speciallärarutbildning på svenska
Helsingfors universitet har långtgående planer på en svenskspråkig behörighetsgivande speciallärarutbildning. Tanken är att utbildningen skall börja redan hösten 2022. Behovet av speciallärare är stort i södra Finland, vi måste ta tag i den här frågan, säger Erika Löfström vid HU.
-
Medlemskortet finns nu även i elektroniskt format
På vår nya medlemsintra hittar du numera ditt personliga medlemskort i elektroniskt format. Det mobila medlemskortet kan du visa upp när du till exempel vill utnyttja en medlemsförmån i samband med ett uppköp, simhallsbesök eller liknande. Länken till medlemskortet kan du spara som ett bokmärke, lägga till på hemskärmen på din telefon eller motsvarande för att enkelt komma åt kortet i fortsättningen (då slipper du logga in varje gång du behöver visa upp kortet). Gå till medlemsintran och klicka på direktlänken på första sidan så hittar du ditt kort.
-
Skolorna har inte rum för tusentals kursböcker
Gymnasierna står inför många val när de nu själva köper in läromedel. Samtidigt förknippas finansieringen med frågetecken. Hur långt räcker statens pengar till?
– Jag kan inte säga hur budgeten kommer att utfalla för vår del. Det beror bland annat på vilka kurser studerandena kommer att välja. Men redan nu ser jag att det kommer att bli dyrare än vi tänkt, säger Esbjörn Hägerstedt, rektor för Karis-Billnäs gymnasium i Raseborg och berättar att staden i sitt budgetarbete räknat med cirka 800 euro per studerande och år under de två första gymnasieåren och 500 euro för det tredje året, enbart för läromedlen.
-
Distansundervisning på lättvindiga grunder?
I Vasa finns ett fall där man kommer att granska om beslutet om distansundervisning fattades på lösa boliner. Den 14.12.2020 beslöt social- och hälsovårdsnämnden att eleverna i åk 7-9 i Vasa stads skolor övergår till distansundervisning terminen till slut. “Vasa gick emot alla riktlinjer. Man får inte för säkerhets skull lägga skolor på distans. Jag tycker inte att det är rätt att göra det.” Så säger Bernt Klockars, som fungerar som ledande rektor vid Vasa övningsskola