FSL Import

Author: admin

  • Lärarföreningen i Raseborg: Rör inte timresursen i kommande budgetförhandlingar

    Timresursen i Raseborg ligger på 2,3 årsveckotimmar per elev. Tack vare att man i Raseborg valt att bibehålla timresursen trots en viss minskning i elevantalet får eleverna undervisning i mindre grupper, finns det möjlighet att oftare dela upp större klasser i två undervisningsgrupper och får eleverna i Raseborg helt enkelt mera lärartid.

    – En klar majoritet av klasserna har ett elevantal under 20 och det är en förutsättning för att hinna se och hjälpa alla elever och studerande, vars mående försämras och stödbehov ökar, säger Niclas Zweigberg, ordförande för Raseborgs lärarförening.

    – Timresursen är ett av de tydligaste måtten på hur mycket en kommun satsar på utbildningen och vi hoppas att Raseborg stad fortsätter föregå med gott exempel här, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL

     

    Allt fler lärare är tveksamma till att jobba 100 procent

    Zweigberg är även huvudförtroendeman i Raseborg och har i kontakten med lärarna noterat anmärkningsvärd trend.

    – Allt fler hör av sig och vill veta vad det innebär att gå ner i arbetstid, alltså rent konkret minska på antalet undervisningstimmar. Det här signalerar tydligt att arbetsbelastningen är för hög när man som lärare inte orkar jobba 100 procent, säger Zweigberg.

    FSL har våren 2021 i samarbete med bland annat arbetsgivaren Raseborg genomfört en omfattande undersökning kring lärarnas välbefinnande. I den undersökningen uppgav endast en av tio lärare att de kunde jobba i lagom takt under förra läsåret. OAJ:s undersökning från juni i år visar att var tredje lärare eller rektor har övervägt att byta jobb.

    – Vi är glada över Raseborgs medverkan i vår undersökning. Det visar på ett intresse för att tillsammans förbättra läget och jag hoppas man tar till sig resultaten kring hur viktigt till exempel stöd och uppmuntran är för att hålla lärarnas stressnivåer på en rimlig nivå, säger Damlin.

    Staden Raseborg har i sin strategi lovat att satsa på personalens välmående. Lärarföreningen efterlyser mer konkreta insatser för lärarkåren.

    – Våra medlemmar skulle gärna se att faktisk arbetstid skulle vigas åt öka välmåendet, till exempel genom någon gemensam aktivitet, säger Zweigberg.

     

    Raseborg har länge tampats med tryggheten i skolor och daghem – nu kanske trenden vänder

    Under de fem senaste åren har våldsanmälningarna inom bildningen fördubblats för varje år. Under 2020 gjordes 121 anmälningar till arbetarskyddet.

    – Utan coronapandemin och perioderna av distansundervisning befarar jag att den siffran skulle sett ännu dystrare ut, säger Henry Gustafsson, arbetarskyddsfullmäktig i Raseborg.

    Nu ser man ändå en liten ljusning i tunneln.

    – Under 2021 ser våldsanmälningarna ut att minska något för första gången på flera år, säger Gustafsson.

    Gustafsson framhåller att personalen inom bildningssektorn i Raseborg hör till den yrkesgrupp som upplever att förmannen, alltså rektorn, känner till deras arbetsuppgifter och utmaningar bäst om man jämför med andra sektorer.

    – Att satsa på ledarskapsresursen är a och o för arbetsklimatet i våra skolor och här verkar Raseborgs bildningssida vara på rätt spår, säger Damlin.

     

    Ta kontakt:

    Inger Damlin
    förbundsordförande
    inger.damlin@fsl.fi
    tfn 040 089 7300

    Niclas Zweigberg
    ordförande för Raseborgs lärarförening
    niclas.zweigberg@raseborg.fi
    tfn 040 355 2582

    Mirjam Heir-Lindström
    kommunikatör
    mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
    tfn 040 686 9959

  • Lärarföreningen i Raseborg: Rör inte timresursen i kommande budgetförhandlingar

    I diskussioner kring stadens ekonomiskt utmanande läge efterlyser Finlands svenska lärarförbunds lokala lärarförening mod av beslutsfattarna att inte minska den så viktiga timresursen. Våra gruppstorlekar är hanterbara i dagsläget och varje lärarresurs vi har just nu är alldeles nödvändig för att kunna möta våra barn och ungas behov, säger Niclas Zweigberg, ordförande för Raseborgs lärarförening.

  • Den åländska skolans stödsystem fungerar inte i praktiken – många barn och unga blir utan den hjälp de har rätt till

    Finlands svenska lärarförbunds lokalförening på Åland uttrycker oro över de knappa resurserna som finns för att förverkliga stödet för lärande och skolgång. Vi har en hel del elever som faller mellan stolarna, som inte får det stöd de har rätt till eftersom personalen inte räcker till, säger Karsten Steiner, ordförande för Ålands lärarförening.

  • Den åländska skolans stödsystem fungerar inte i praktiken – många barn och unga blir utan den hjälp de har rätt till

    För fem år sedan gick man på Åland in för en förnyelse av stödet i skolan. Det så kallade trestegsstödet ger eleven rätt till tillräckligt stöd genast när behovet uppstår. Stödsystemet motsvarar stödsystemet i alla finländska skolor.

    Inom Ålands lärarförening är man inte nöjda med de resurser skolan har för att förverkliga stödet.

    – I en klass kan vi lätt ha över en tredjedel av eleverna i behov av någon stödform och vi borde kunna erbjuda dem hjälp men vi har inte tillräckligt med vuxna i klassen för att göra det här, säger Karsten Steiner, ordförande för Ålands lärarförening.

    Han har jobbat som lärare i över 35 år och ser en stor ökning av elevernas stödbehov.

    – Vi får nu allt fler elever som stannar hemma eftersom skolan inte kan erbjuda det stöd och den trygghet i skolgången som de skulle behövas.

    Steiner säger att den här gruppen elever behöver speciallösningar för undervisningen, som ytterligare ökar lärarkårens arbetsbelastning.

     

    Trestegsstödet kritiseras även på fastlandet

    Sedan trestegstödet infördes i de finländska skolorna för 10 år sedan har kritiken kring bland annat bristande resursering vuxit sig större. Finlands svenska lärarförening FSL:s ordförande Inger Damlin konstaterar att stödsystemet lovar mer än det kan hålla.

    – Det här har varit en återkommande fråga för lärarfacket. Fältet har länge krävt mer resurser för att kunna erbjuda barn och unga det stöd de har rätt till. Undervisningsgrupperna är för stora, lärartätheten räcker inte till. Samma signaler får vi från det åländska lärarfältet nu.

    Som bäst jobbar en arbetsgrupp på en revidering av tresstegsstödet. Lärarfacket OAJ har även lämnat in ett klagomål till riksdagens justitieombudsman kring Utbildningsstyrelsens otydliga och felaktiga direktiv om särskilt stöd för elever, alltså en av de tre stödformer som trestegsstödet ska erbjuda.

    – Skolsystemet ska garantera en jämlik utbildning för alla men i dagsläget gör den inte det. Åland har ett gyllene läge att ta vara på den erfarenhet man har på fastlandet och inte upprepa samma misstag utan istället satsa tillräckligt med resurser för att möta det verkliga stödbehovet i våra skolor idag, säger Damlin.

     

    Lärarkåren på Åland är frustrerad

    Utmaningarna med coronapandemin och distansundervisning, i kombination med implementeringen av den nya grundskollagen och läroplanen på Åland, försätter lärarkåren i en pressad situation.

    – Arbetsmomenten just nu är väldigt många och yrkeskåren är frustrerad över att inte räcka till, säger Steiner.

    Han efterlyser arbetsro och förståelse för den arbetsbörda som vilar på lärarkårens axlar just nu.

    FÖR MER INFORMATION:

    Inger Damlin
    förbundsordförande
    inger.damlin@fsl.fi
    tfn 040 089 7300

    Karsten Steiner
    ordförande för Ålands lärarförening
    steiner@aland.net
    tfn 040 068 6150

  • Vadå lärarregister?

    OAJ och FSL har redan länge talat för ett lärarregister. I början av 2021 utnämnde dåvarande forsknings- och kulturminister Annika Saarikko  tre utredningspersoner att göra en utredning om grundandet av ett lärarregister och insamling av data gällande lärare. Varför behövs registret och vad handlar det egentligen om? Vi listar åtta punkter. 

  • Vadå lärarregister?

    Det här är en översättning och bearbetning av ursprungstexten Mikä ihmeen opettajarekisteri? på OAJ:s webbsida.

    1. Vi får information om mängden lärare

    Om lärarfacket fick bestämma, skulle lärarregistret innehålla information om hur många behöriga lärare, rektorer och andra ledare i arbetsför ålder det finns. Alltid när nya lärare, rektorer och ledare utexamineras så förs den informationen över till lärarregistret.

    Information om mängden lärare har hittills samlats genom olika datainsamlingar med tre års mellanrum. Efter år 2016 har svarsprocenten varit så låg att statistiken som samlats in inte kan anses vara tillförlitlig. För tillfället kan vi i Finland inte med säkerhet säga hur många behöriga klasslärare eller ämneslärare i olika ämnen det finns.

    Enligt statistikcentralen kommer antalet barn att minska med 183 000 och antalet människor i arbetsför ålder med 103 000 mellan åren 2019 och 2040, samtidigt som de äldre i samhället kommer att öka med 287 000. Enligt Keva kommer 14 000 lärare i grundskolan och gymnasiet och ett stort antal ledare inom utbildningsbranschen att gå i pension inom de kommande tio åren.

    Snabba och mångfacetterade ändringar kräver ständigt aktuell information, vilket ett lärarregister kan erbjuda.

    Digitaliseringen har med snabb takt förändrat undervisningen, lärandet och arbetslivet och den utvecklingen kommer att fortsätta. Hur många och hurudana lärare vi ska utbilda i Finland under de kommande åren påverkas av de här förändringarna men också av klimatförändringen, mängden inflyttning och den växande utbildningsexporten. Snabba och mångfacetterade ändringar kräver ständigt aktuell information, vilket ett lärarregister kan erbjuda.

     

    2. Vi vet på vilka språk som undervisningen kan ges

    Undervisningsspråket grundar sig på myndighetsbeslut. Utöver nationalspråken finska och svenska kan undervisningsspråket också vara samiska, romani eller teckenspråk. I registret skulle framgå på vilka språk en lärare kan undervisa, information som i dagsläget inte finns att tillgå.

    Ofta talar vi om att vår språkreserv utarmas då allt fler elever studerar enbart engelska som främmande språk. Samtidigt finns ingen information om hur många lärare det finns i olika delar av landet som är behöriga för att undervisa i tyska, franska, spanska, ryska eller andra språk.

     

    3. De formellt obehöriga blir också en del av registret

    I registret skulle finnas statistik på alla tjänster och arbetsplatser inom utbildningsbranschen som innehas av en person utan behörighet. På så sätt skulle man ha information om hur många lärare som saknas i olika delar av Finland.

    Elever och studerande ska kunna lite på att läraren, rektorn eller daghemmets föreståndare har fått en behörighetsgivande utbildning för yrket, tyvärr är så inte alltid fallet

    Elever och studerande ska kunna lite på att läraren, rektorn eller daghemmets föreståndare har fått en behörighetsgivande utbildning för yrket, tyvärr är så inte alltid fallet. Det händer också att lärare som saknar den formella behörigheten och andra vikarier, använder samma begrepp om sig själva som till exempel lärare i småbarnspedagogik eller klasslärare.

    Med hjälp av ett lärarregister kan detta åtgärdas, till exempel genom att begränsa rätten att använda yrkesbenämningar som intygar behörighet endast till dem som i registret verkligen innehar den formella behörigheten. Obehöriga skulle använda benämningen studerande eller vikarie. Ett annat alternativ är att när behörighet konstaterats av registrets upprätthållare så ger man en igenkänningskod som endast kan användas av behöriga.

     

    4. Fortbildningen synliggörs

    Det livslånga lärandet, alltså upprätthållande av kunskaperna genom fortbildning skulle skrivas in i registret. Studiepoäng som erhållits genom studier i högskolor lagras i registret direkt genom meddelande från högskolorna. Arbetsgivarna meddelar läsårsvis de hela fortbildningsdagar som utbildningspersonalen deltagit i och som inte är del av de kollektivavtalsenliga fortbildnings- och/eller planeringsdagarna.

    Med hjälp av registret kunde man följa upp fortbildningarnas kvalité och deltagarantal då all information om fortbildning finns på ett och samma ställe.

    Årligen delar utbildningsstyrelsen ut 14–15 miljoner euro för personalens utbildning, dessutom ordnar regionförvaltningsverken fortbildning. Med hjälp av registret kunde man följa upp fortbildningarnas kvalité och deltagarantal då all information om fortbildning finns på ett och samma ställe.

     

    5. Rekryteringen underlättas

    Från registret skulle det framgå om en lärare är intresserad av lärarjobb på ett visst område eller i hela Finland. Läraren kan ge sitt godkännande till att hens uppgifter syns för de arbetsgivare som rekryterar. Lärarregistret skulle på så sätt hjälpa arbetsgivarna att direkt kunna kolla upp sökandes behörighet och hur hen upprätthållit sitt kunnande.  

     

    6. Lagstiftningens påverkan och kostnadsberäkningarna måste grunda sig på fakta

    När man förnyar lagstiftning som påverkar lärarnas arbete eller behovet av lärare kan man inte göra konsekvensanalyser eller kostnadsberäkningar om man inte känner till det exakta antalet lärare.

    Nyligen utvidgades läroplikten och samtidigt infördes nya handledningsskyldigheter. Enligt statistiken för lärare och rektorer 2019 är behörighetsgraden för elev- och studiehandledare 90–96 procent. Samtidigt publicerade Karvi siffror, enligt vilka 16 procent av utbildningsanordnarna helt saknar formellt behöriga elev- och studiehandledare. Utvidgningen av läroplikten förutsätter att det för elev- och studiehandledning finns ett tillräckligt stort antal behöriga handledare.

    För ändamål som det här behövs tillgång till korrekt och aktuell information, information som kunde gå att ta ur lärarregistret.

     

    7. Intresserade av utbildningsexport görs synliga

    Företag och organisationer som sysslar med export av utbildning hade sammanlagt en omsättning på en halv miljard euro år 2020. Registret kunde stöda lärare, rektorer och ledare som är intresserade av arbete inom utbildningsexporten. En person som finns i registret kan ge sitt godkännande till upprätthållaren av registret att hens uppgifter får ges vidare till en part som sysslar med utbildningsexport. På detta sätt kunde en ny karriärmöjlighet öppna sig för fler lärare och rektorer.

     

    8. Statistik kan tas ur registret

    Registret skulle inte vara offentligt och vem som helst skulle inte ha rätt att se uppgifterna i registret. Då man registrerar sig kan man se de egna uppgifterna men endast upprätthållaren, alltså Utbildningsstyrelsen, skulle ha tillgång till dem. På Utbildningsstyrelsen skulle man grunda en enhet som skulle sköta upprätthållandet av registret likt en statistikmyndighet. Utbildnings- och kulturministeriet skulle ha rätt till information för att sköta sina lagstadgade uppgifter och forskare information för forskning.

    Eftersom informationen i registret skulle vara av samhällsintresse skulle Utbildningsstyrelsen årligen ge en offentlig rapport om grundläggande information från registret. Den skulle innehålla åtminstone en helhetsbild av behörighetsgraden, antal lärare som lämnat undervisningsbranschen och mängden fortbildning.

  • Nånting är det som inte funkar!

    Den vackra tanken om integrerade klasser kräver också resurser som svarar mot behovet. När alla skall undervisas i samma miljö måste det kompenseras med individuell uppmärksamhet. Och det finns det uppenbarligen inte alltid tillräckliga resurser till, skriver Anders Adlercreutz. 

  • FSL ger en fjäder i hatten till lokala eldsjälar

    På Världslärardagen den 5 oktober 2021 inleder FSL:s lokalföreningar en ny tradition genom att dela ut en helt ny utmärkelse. En medlem i varje lokalförening får då “En fjäder i hatten” för sitt engagemang och sin aktivitet i föreningen. Utan aktiva på lokalplanet skulle inte FSL vara det förbund vi är idag, säger Pamela Leka, vice ordförande i FSL.

  • FSL ger en fjäder i hatten till lokala eldsjälar

    FSL ger en fjäder i hatten till lokala eldsjälar

    FSL:s lokalföreningar väljer som bäst vilken medlem i föreningen som ska få den första fjädern i hatten. Den 5 oktober på Världslärardagen uppvaktas 33 medlemmar runtom i landet med ”En fjäder i hatten”. Medlemmen får ett diplom och en gåva, vem vet, kanske lärarföreningen kommer med något gott samtidigt?

    en fjäder i hatten vem

    Utmärkelsen är ny och blir ett välkommet komplement till förbundets system med förtjänsttecken. Ute i föreningarna finns det aktiva medlemmar, skolombud, styrelseproffs med mera, som förtjänar ett erkännande och en fin gåva för sin insats.

    – Den lokala verksamheten är mycket viktig inom FSL. Utan aktiva på lokalplanet skulle inte FSL vara det förbund vi är idag. Därför vill utöka vårt system med silver- och guldmärken med utmärkelsen “En fjäder i hatten” för att premiera dessa personer, säger Pamela Leka, vice ordförande i FSL. 

     

    Ordförande Inger Damlin gör ett överraskningsbesök

    En medlem kan dessutom räkna med att motta En fjäder i hatten-utmärkelsen av förbundets ordförande Inger Damlin. Vart hon är på väg är hemligt men följ med resan fram på vårt instagramkonto så kan du kanske lista ut vart hon landar.

    FSL kommer att publicera en lista över de som mottagit en fjäder i hatten. Tidningen Läraren uppmärksammar också utmärkelsen.

    #enfjäderihatten

  • Titta på programmet “Från läromedel till lärresurs – på svenska i Finland”

    FSL tog i augusti initiativet till en heldag med fokus på den finlandssvenska läromedelssituationen. Under en förmiddag i Akavahuset i Helsingfors fick vi lyssna på flera intressanta inlägg kring både kvalité, efterfrågan och utbud samt finlandssvenska särdrag, digitalisering och författarskap. Nu kan du titta på programmet i efterhand.