Author: admin

  • Integration på svenska i Finland – FSL ger ut rapport

    Integration på svenska i Finland – FSL ger ut rapport

    Under hösten har FSL haft glädjen att se en omfattande rapport kring integration på svenska växa fram. Slutresultatet av en två månader lång praktikperiod hos oss publiceras och presenteras torsdagen den 16 december klockan 11.00 i Akavahuset i Helsingfors. Du kan delta på plats eller följa med via vår livesändning på Facebook.

    Rapporten Inkludering på svenska i Finland – hinder och förutsättningar för den finlandssvenska integrationsstigen, går igenom gällande lagstiftning och hela migrationsprocessen. Skribenten Max Willamo, student i rättsvetenskap, beskriver dagsläget och ger en inblick i hur beredda Svenskfinlands kommuner, skolor och lärare är på integrationsuppdraget och hur utmaningarna ser ut.

     

    Programmet

    Tid: 16.12 med start kl. 11.00
    Plats: Akavahuset i Helsingfors (Järnvägsmannagatan 6, ingång från Klockbron)
    Coronapass: Ja, kontrolleras vid dörren
    Anmälan för dig som deltar på plats: Senast 15.12 till info@fsl.fi
    Titta via Facebook Live: https://www.facebook.com/events/338862684258125

    10.30 Kaffe

    11.00 Inledning

    Inger nyaportratt 14
    Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande

    11.05 Presentation av rapporten

    Max Willamo
    Max Willamo, student i rättsvetenskap

    11.30 Den svenskspråkiga integrationens fyra S; Synlighet, sakkunskap, strategi och samarbete

    Henrika Nordin Bildningsalliansen
    Henrika Nordin, verksamhetsledare för Bildningsalliansen

    11.45 Projektet Språkstark i Pjelax skola

    Ida Kauppila
    Ida Kauppila, speciallärare med erfarenhet från språkklassen i Pjelax skola (zoom)

    12.00 Avslutande kommentar

    Emina Arnautovic
    Emina Arnautovich, integrationssakkunnig vid Folkhälsan

    12.15 Diskussion

  • Ingers inlägg: “Jag hör ett unisont rop på hjälp från våra barn och ungdomar”

    Coronvavågen sveper över oss ännu en gång - skolan som helhet är utsatt. Grupper av elever sätts i karantän för femhundraelfte gången. Närundervisning, distansundervisning och tillfälliga arrangemang blir återigen en salig blandning i skolvardagen. Det här ville vi inte se i en skolmiljö som redan i över ett och ett halvt års tid fått tänja på gränserna och på bästa möjliga sätt anpassa sig till pandemin – en pandemi som verkar påverka skolan ännu under en lång tid, skriver ordförande Inger Damlin i ett inlägg. 

  • Ingers inlägg: “Jag hör ett unisont rop på hjälp från våra barn och ungdomar”

    Coronvavågen sveper över oss ännu en gång - skolan som helhet är utsatt. Grupper av elever sätts i karantän för femhundraelfte gången. Närundervisning, distansundervisning och tillfälliga arrangemang blir återigen en salig blandning i skolvardagen. Det här ville vi inte se i en skolmiljö som redan i över ett och ett halvt års tid fått tänja på gränserna och på bästa möjliga sätt anpassa sig till pandemin – en pandemi som verkar påverka skolan ännu under en lång tid, skriver ordförande Inger Damlin i ett inlägg. 

  • “Jag hör ett unisont rop på hjälp från våra barn och ungdomar”

    “Jag hör ett unisont rop på hjälp från våra barn och ungdomar”

    Jag tar ett steg bakåt och tänker framåt. Vi vet sedan länge att för barn och ungdomar är skolan viktig på många sätt. Skolan är en del av tryggheten, den tryggheten vacklar just nu och det är något akut över den biten. Det yttrar sig på många vis, men åtminstone jag hör ett stort unisont rop på hjälp från våra barn och ungdomar på sin väg till vuxenvärlden. 

    Coronapengarna kan inte ta slut mitt i en pandemi, de behövs över en lång tid och måste räcka till för alla våra elever och studerande. Vi måste satsa på dem – de är vår framtid. De är värda bättre.

    Kvaliteten på den undervisning lärare levererar i ett läge av “både och” kan inte förutsättas vara på topp. Undantagsarrangemangen i våra skolor har vid sidan om psykisk ohälsa skapat ett kunskapstapp som måste åtgärdas. Genvägar till den lösningen finns inte. Coronapengarna kan inte ta slut mitt i en pandemi, de behövs över en lång tid och måste räcka till för alla våra elever och studerande. Vi måste satsa på dem – de är vår framtid. De är värda bättre.

    Där mitt i allt det som pågår står de samhällets superhjältar, lärare och rektorer. Den personalgrupp som FSL representerar. Att vara lärare, gå omkring i vardagen och bära på en känsla av otillräcklighet parallellt med att vara otrevligt medveten om hur märkt varje lärstig är av coronatiden är inte lätt .

    Att som rektor ständigt vara tillgänglig för eventuell smittspårning, delge faktabaserad information om läget åt alla håll och samtidigt hålla skolan rullande är den rektorsvardag som den färska rektorbarometern speglar.  Uppdraget är nästintill övermäktigt.

    Men det finns en ärlig vilja att göra det bästa, inte kasta in handduken fast det känns tungt – det ger hopp!

    Vi behöver förståelse den utsatta situation skolan är i idag, läget blir inte bättre av att peka finger eller säga att skolan borde, att rektorn borde. Vi behöver långsiktiga satsningar för att reparera pandemins skador. Ett år av coronastöd räcker inte. Vi behöver satsningar på utbildning för att inte den unga generationen ska betala ett oskäligt pris för pandemins konsekvenser.

    Vi får inte sluta bry oss eller uppmärksamma konsekvenserna av pandemin. Det är ett sår som hela samhället kommer att behöva läka tillsammans, vi som jobbar med skola och utbildning vet att vi knappt har börjat än.  

     Ingers signatur

     

  • Mindre administration och fastighetsskötsel – så måste rektorernas arbetsbild utvecklas

    Rektorerna blir alltmer utmattade på grund av för hög arbetsbelastning, visar Finlands Rektorers färska rektorsbarometer. Utvecklingen har gått åt fel håll då rektorns arbetstid går åt till att exempelvis beställa tvål och wc-papper till skolan, säger FSL:s styrelseledamot Malin Höglund-Snellman, som jobbar som biträdande tjänsterektor vid Oxhamns Skola i Jakobstad.

  • Mindre administration och fastighetsskötsel – så måste rektorernas arbetsbild utvecklas

    Mindre administration och fastighetsskötsel – så måste rektorernas arbetsbild utvecklas

    Finlands Rektorer har idag publicerat resultaten från den senaste rektorsbarometern. Siffrorna fortsätter peka nedåt, 26 procent av rektorerna är utmattade, ifjol var motsvarande siffra 18 procent. Andelen entusiastiska rektorer ligger på 36 procent i dagsläget, visar den omfattande enkät- och hälsoundersökningen som gjorts år 2021 bland 650 rektorer.

    Finlands svenska lärarförbund FSL efterlyser en aktivare debatt om rektorernas arbetssituation. Coronapandemin är det som fått bägaren att rinna över för många, framför allt inom gymnasierna där känslan av entusiasm i yrket har rasat.

    – Det är inte så konstigt med tanke på att vi har haft flest och längst perioder av distansundervisning på andra stadiet. Vi har fått lägga om schemat gång på gång och det är ett svårt pussel att få ihop när man ständigt måste till exempel göra om grupperna, ta hänsyn till lärare i riskgrupp och anpassa sig efter nya myndighetsbeslut, säger Esbjörn Hägerstedt, rektor för Karis-Billnäs gymnasium.

     

    Vem ska göra vad?

    Det som behövs är tydligare definitioner av rektorsuppgifterna och mer stödtjänster som till exempel IT-personal och vaktmästare i skolan.

    malin höglund snellman

    – Trenden har varit att allt fler tjänster tas in utifrån och att man i upphandlingen kanske plockat bort en del uppgifter och tänkt att det kan rektorn sköta, säger FSL:s styrelseledamot Malin Höglund-Snellman, som jobbar som biträdande tjänstesektor vid Oxhamns Skola i Jakobstad.

    Hon anser att utvecklingen har gått åt fel håll då rektorns arbetstid går åt till att exempelvis beställa tvål och wc-papper. Med ett arbetsbord som svämmar över av administrativa uppgifter blir det pedagogiska ledarskapet ofta bortprioriterat.

    – Det finns nog väldigt lite tid för till exempel konstruktiv diskussion om bedömning och implementering av läroplanen tillsammans med lärarna, säger Höglund-Snellman.

     

    ”Delat ledarskap är den enda lösningen”

    – Att dela på ledarskapet är inte enkelt men jag tror att det är den enda lösningen, framför allt i takt med att skolenheterna blir allt större, säger Höglund-Snellman.

    Hon har sedan några år tillbaka delat på rektorsuppgifterna tillsammans med en annan rektor. På skolan går drygt 600 elever i årskurserna 6–9.

    – Hos oss sköter till exempel jag som biträdande rektor hela vikariebiten, elevvården görs som ett samarbete. Schemaläggningen delar vi upp och kör man fast kan man bolla med den andra. Skulle vi inte ha det så här tror jag att man lätt skulle bränna ut sig, säger Höglund-Snellman.

     

    Oro över en minskad attraktionskraft till rektorsyrket

    Det är jätteviktigt att kommunerna i ekonomiskt utmanande tider inte gör sådana inbesparingar som minskar på ledarskapsresursen, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.

    Inger nyaportratt 14

    – Rektorernas arbetsbild är alldeles för splittrad och många upplever att de ska sköta sådana uppgifter som till exempel en skolsekreterare eller fastighetsskötare i kommunen kunde göra bättre och mer kostnadseffektivt.

    Fältet signalerar en oro över att attraktionskraften till rektorsjobbet sjunker och att antalet sökande till de lediga tjänsterna blir färre. Rektorsjobbet kan vara ensamt, samtidigt som ansvaret är stort.

    – Vi som jobbar som rektorer är inte bortskämda med löner så att känna att vi hinner med jobbet och att uppgifterna är hanterbara är helt avgörande för att man ska vilja fortsätta, säger Hägerstedt.


    Lyssna på en presentation av resultaten från rektorsbarometer här:
     https://www.facebook.com/suomenrehtorit/videos/325904708973019

      

    FÖR MER INFORMATION:

    Inger Damlin
    förbundsordförande
    inger.damlin@fsl.fi
    tfn 040 089 7300

    Esbjörn Hägerstedt
    rektor för Karis-Billnäs gymnasium
    esbjorn.hagerstedt@raseborg.fi
    tfn 0406 849 766

    Malin Höglund-Snellman
    styrelseledamot i FSL och
    biträdande rektor vid Oxhamns Skola i Jakobstad
    malin.hoglund-snellman@edu.jakobstad.fi
    tfn 044 785 1446

    Mirjam Heir-Lindström
    kommunikatör
    mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
    tfn 040 686 9959

  • Rita är en blivande påverkare inom FSL

    Facket behövs absolut. Aktiva fackförbund gör att arbetsgivaren inte börjar köra sitt eget race. Det funkar i förbyggande syfte, säger klassläraren Rita Sandvik från Sibbo. Tidningen Läraren träffar henne under den första modulen av FSL-akademin i Tammerfors. “Jag läste om den i Läraren och tänkte att det här skulle vara intressant. Jag är nöjd med den bransch som jag har valt men jag vill också utvecklas.”

  • Besvikna studerande utan plats i OAJ:s fullmäktige

    Tårar följde efter omröstningen där det stod klar att de studerande inte ges någon plats i varken OAJ:s fullmäktige eller styrelse. De studerande kunde inte dölja sin besvikelse utan lämnade fullmäktigemötet i protest. Bland FSL:s ledamöter var förvåningen stor över beslutet. I FSL är nämligen de studerande fullvärdiga medlemmar med tre representanter i FSL:s fullmäktige. “Det var ett fullkomligt förkastligt beslut. Jag är jättebesviken på att det blev så här”, säger Linda Felixson.

  • Olli Luukkainen ställer inte upp för omval

    OAJ:s ordförande Olli Luukkainen ställer inte upp för omval. Det meddelade han på OAJ:s höstfullmäktigemöte. Därmed kommer ny ordförande att väljas på fullmäktigemötet i maj 2022. Linda Felixson, som har varit FSL:s representant i OAJ:s styrelse förstår Luukkainens beslut: “Han har inte haft en lätt sits i att föra organisationsförändringen framåt.”

  • Ensam är inte stark

    Motpoler, aktörer som ställs mot varandra, till exempel facket mot arbetsgivare, är föga konstruktivt och gynnar varken lärare, rektorer eller elever i framtidsbygget. Att däremot välja samarbete är en hållbar väg framåt. Det förutsätter ödmjukhet, respekt och en genuin vilja att se varandras styrkor, skriver förbundsordförande Inger Damlin i Läraren.