Author: admin

– Det är olycklig att man bollar av och an med skolan som en slags politisk spelbricka. Vi har levt med pandemin ett bra tag nu och man skulle förvänta sig mindre maktkamp mellan olika ministerier och myndigheter och mer framförhållning och samsyn, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL,som inte kan förstå varför beskedet inte kunde ha levererats tidigare och gjort omställningen något lättare.

Både timingen och tidtabellen för förslaget har kritiserats hårt och med tanke på alla de lokala beslut som fattats under fredagen, kan man konstatera att regeringens besked ikväll kom för sent, utbildningsanordnarna kunde inte vänta så länge.

FSL har från första början kritiserat ministeriets sista minuten-förslag om en nationell rekommendation om distansundervisning. Förslaget har förbryllat och skapat merarbete ute i kommunerna, en rekommendationen förändrar inte heller det faktum att man på lokalnivå beslutar om distansundervisning.

– Vi vet att närundervisning är den bästa pedagogiska lösningen för våra barn och unga. Flera städer, till exempel Helsingfors, Borgå och Åbo, har redan tidigare idag meddelat att de inleder vårterminen med närundervisning på måndagen, säger Damlin.

FSL ser risker med att så många, bland annat Institutet för hälsa och välfärd, motsätter sig regeringens rekommendation om distansundervisning.

– Smittläget är alarmerande och som förbund har vi förståelse för att något måste göras men för tydlighetens och jämlikhetens skull hade det kanske varit vettigare att ta i bruk undantagslagen igen, säger Damlin.

Pandemins framfart skapar en stor oro bland undervisningspersonalen och åsikterna kring hur undervisningen borde arrangeras varierar. FSL understryker att det är arbetsgivarens ansvar att göra allt för att garantera lärarnas och rektorernas arbetssäkerhet, såväl i när- som distansundervisning.

– Arbetsgivarna måste visa personalen att man tar deras hälsa och säkerhet på största allvar. Trots att vi är bättre förberedda på snabba omställningar än någonsin är det tidskrävande och belastande för våra rektorer och lärare. Som förbund är vi väldigt oroliga över yrkeskårens ork nu och på längre sikt.

En period av distansundervisning utplånar inte heller pandemin. FSL vill se snabba åtgärder för att det ska vara så tryggt som möjligt att återgå till närundervisning.

– Vi vill bland annat se en prioritering i vaccinationsordningen för personalen, omfattande användning av munskydd och en seriös utredning av snabbtest av skolbarn. Det är fortsättningsvis viktigt att elever och studerande som uppvisar förkylningssymptom stannar hemma, säger Damlin.

Personalbrist och hög arbetsbelastning är ett mycket sannolikt scenario i början av terminen och Damlin vädjar om förståelse för att skolan inte kan prestera på samma höga nivå som i normala fall.

– Vi kräver att utbildningsanordnarna ser över tillgången på utrustning och maximerar förutsättningarna för olika typer av undervisningsarrangemang. Vi uppmanar hemmen att med låg tröskel kommunicera med skolan om eventuella utmaningar. Vi hoppas också på mycket stöd och uppmuntran inom kollegierna för att värna om välbefinnandet och orken.

 

FÖR MER INFORMATION:

Inger Damlin
förbundsordförande
inger.damlin@fsl.fi
tfn 040 089 7300

Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959

(Den här texten är en översättning och bearbetning av OAJ:s nyheter från 17.12.2021 och 19.12.2021, på finska).

FSL:s förbundssekreterare Pocke Wikström säger till tidningen Läraren att det finns andra åtgärder som kan användas framom en förlängning av jullovet.

– Vi har ju möjligheten till distansundervisning inom den grundläggande utbildningen som vi har tillgripit tidigare då smittläget varit besvärligt. Vi har ju inte avbrutit undervisningen i vårt land under pandemin tills vidare och lagen ger utbildningsanordnarna möjlighet att gå in för distansundervisning, säger han.

– En förlängning av jullovet med några dagar utrotar inte coronan från Finland, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

Att förlänga läsåret in i juni skulle också föra med sig problem av andra slag, till exempel kring bedömning och elevantagningar. Luukkainen konstaterar också att det är utbildningsanordnarna som enligt gällande lagstiftning har behörigheten att fatta beslut om att flytta skoldagar, inga andra myndigheter.

– Att förlänga jullovet innebär att skolan stängs helt, vilket garanterat får mer negativa konsekvenser för våra barn och unga än en period av distansundervisning, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande och efterlyser en möjlighet till regionala och kommunala lösningar.

Luukkainen har diskuterat frågan under ett coronamöte för undervisningssektorn ordnat av undervisningsminister Li Andersson förra fredagen. Enligt honom sköt även de andra mötesdeltagarna ner tanken om en förlängning av jullovet.

 

Varför inte snabbtest och en utvidgad användning av munskydd?

Om daghem, skolor och läroanstalter hålls öppna, måste man ta i bruk alla till buds stående medel för att skydda undervisningspersonalen. FSL och OAJ kräver omedelbara åtgärder och riktade, mera precisa anvisningar och instruktioner.

I Estland till exempel, använder man sig av snabbtest. Varför har man inte utrett användningen av dem även i Finland?

Luukkainen säger att man måste följa med hur man gör i andra länder och ta i bruk metoder som bevisligen fungerar i kampen mot coronaviruset.

– I Estland till exempel, använder man sig av snabbtest. Varför har man inte utrett användningen av dem även i Finland? Och varför utvidgas inte användningen av munskydd?

 

Nya instruktioner kommer ofta lite för sent och är ofta för otydliga

Minister Andersson lovade för över en vecka sedan uppdaterade coronainstruktioner för daghem, skolor och läroanstalter.

– De här behövs nu, så att verksamheten kan planeras för tiden efter årsskiftet. Under hela hösten har fältet tampats med för långsam testningstakt, bristande luftcirkulation och otydlig kommunikation. Dessutom ligger smittspårningen ofta så långt efter att man måste vänta på svar alltför länge, samtidigt som planeringen av verksamheten är beroende av karantänsbesluten, konstaterar Luukkainen.

Otydliga instruktioner och olika praxis på olika områden, olika kommuner och till och med i skolorna innebär en ökad arbetsbelastning för daghemsföreståndare, lärare och rektorer.

Hur har man tänkt att det här ska vara hanterbart utan mer resurser för ledarskapet?

– Det råder en outtalad förväntan om att rektorerna ska vara tillgängliga dygnet runt. Nya direktiv kan komma med några timmars varsel och så måste man ställa om. Hur har man tänkt att det här ska vara hanterbart utan mer resurser för ledarskapet? Det här är mycket nonchalant och slår hårt mot en överbelastad yrkeskår, säger Damlin.