Dagens arbetstidssystem är spretigt och har synnerligen djupa rötter. I själva verket är det så att ingen har förmått förklara varför systemet med undervisningsskyldigheter (usk) ser ut som det gör.
Usk-systemet utgör en del av lärarorganisationernas historia i våra grannländer, men det har stegvis ersatts av olika system som bygger på årsarbetstid. Lärarnas arbetstider har i regel definierats så att de motsvarar arbetstiderna för andra kommunala tjänstemannagrupper.
Men det finns orsak att inskärpa att årsarbetstid, som volymmässigt i regel är likställt med övriga kommunalt anställdas arbetstider, inte är det samma som kansliarbetstid d.v.s. att lärarna förväntas vara på plats i skolan mellan kl. 8 och 16.
I Danmark tillämpas i viss mån liknande arrangemang, men detta baserar sig inte på avtal om arbetstiden utom om att lärarna har påtvingats en lagstiftning om arbetstiden. Så Danmark må lämnas därhän i detta sammanhang. Övermaga politisk diktatur av detta slag behöver vi inte.
I vårt land har usk-systemet konserverats och under årens lopp har det i viss mån förändrats. Men det torde stå klart för envar att kommunala arbetsgivarens intresse för att utveckla usk-systemet är lika med noll.
Om man till äventyrs spekulerar om att utveckla systemet, t.ex. så att undervisningsskyldigheterna jämnas ut, kräver detta en hel del pengar och sådana pengar kommer inte att finnas tillgängliga under en överskådlig framtid. Så här handlar det om en teoretisk fingerövning. Inte mera än så.
Vad motiverar då ett systemskifte?
Det är uppenbart att åsikterna är delade bland lärarna om det nuvarande systemets för- och nackdelar. De flesta torde emellertid kunna enas om synen om att dagens system inte speglar alla arbetsuppgifter. Likaledes torde de flesta vare ense om att usk-systemet behandlar olika lärargrupper orättvist.
På plussidan kan sedan antecknas den flexibilitet som dagens system medger. Det finns ett tydligt och klart definierat tak för antalet undervisningstimmar. Ytterligare har lärarna förhållandevis goda möjligheter att själva avgöra när, var och hur en del arbetsuppgifter utförs.
Dock innehåller också den föreslagna försöksramen också en betydande andel förtroendetid, som envar lärare använder enligt eget gottfinnande.
En viktig faktor, som talar för ett nytänkande, är det ökande behovet av ökat kollegialt samarbete, som bl.a. gestaltas i form av allt mera ämnesövergripande undervisning. Det nuvarande usk-systemet passar inte till alla delar in i det sammanhanget.
Styrelsen för OAJ gav den 25 januari grönt ljus för försöksavtalet.
Nu är fältet fritt för lokala förhandlingar om försöksverksamhet i en del skolor i en del kommuner. Här handlar det alltså om ett treårigt försök. Det är för tidigt att spekulera om ett systemskifte.
Fotnot:
Den offentliga sektorns avtalsrörelse var inne på slutmetrarna när denna tidning gick i tryck. Följ med avtalsförloppet på www.lararen.fi. Här publiceras avtalsnyheter jämte bloggen ”Löner och sånt”.
Leave a Reply