Pisa-undersökningarna är veritabla ymnighetshorn, som inte innehåller endast kalla fakta om lärandet bland 15-åringarna. I Pisa 2015 speglades för första gången kopplingen mellan elevernas välmåga till de egentliga resultaten. För Finlands del anges att de 15-åriga grundskoleleverna är skäligen nöjda med sitt liv. Detta gäller i synnerhet pojkarna, utvisar en rapport som offentliggjordes den 19 april.
Tidigare har talats om svag skoltrivsel för Finlands del. Nu omtalas att 45 procent av eleverna är mycket nöjda med sitt liv. Därmed ligger vi långt över OECD-genomsnittet om 34 procent.
Andelen ungdomar som är missnöjda med sitt liv är sex procent i Finland mot hela 12 procent i OECD i genomsnitt. Endast i Nederländerna är andelen missnöjda elever (3 procent) mindre än i vårt land.
Smått överraskande är att pojkarna är mera nöjda än flickorna. Över hälften (52 procent) av pojkarna är mycket nöjda, medan flickornas andel är 36 procent.
Det är speciellt glädjande att pojkarna är så pass nöjda trots att de kunskapsmässigt ligger långt efter flickorna, säger professor Jouni Välijärvi, som fungerar som Pisa-koordinator i Finland.
Pisa 2015-undersökningen visar att känslan av att vara nöjd hänger ihop med känslan av samhörighet och gemenskap i skolsamfundet, motion på fritiden, andelen mobbning och hur eleverna upplever sig bli behandlade av lärarna.
– Vi har tidigare fått indikationer om att skoltrivseln och motivationen inte är den bästa möjliga i de finländska skolorna. Nu har vi svart på vitt: resultaten i själva verket är rätt tillfredsställande, säger förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström vid Finlands svenska lärarförbund FSL.
Han är positivt överraskad av resultaten, men pekar på svårigheterna att jämföra situationen i olika länder.
– Samhällets värderingar avspeglas självfallet också i skolorna. Inte endast i lärandet utan också i stämningen överlag. Vi bör alltså inte stirra oss blinda på internationella jämförelser, utan fokusera på de egna förhållandena.
Wikström säger att resultaten ligger i linje med de diskussioner som förs i lärarrummen och på fackliga möten. Trots att resultaten nu är rätt goda varnar han för att vila på lagrarna.
– Undersökningen visar att det definitivt är värt att satsa på känslan av gemenskap i skolorna. När lärarna mår bra mår också eleverna bra. Färska undersökningar berättar om att lärarna är trötta just nu. Den nya läroplanen påverkar förstås, men lärarna lyfter också fram den allt ökande dokumentationen som slukar både tid och energi. Blanketten har blivit ett svärord bland lärarna, säger Jan-Mikael Wikström.
Dokumentationen är idag massiv, men Wikström säger att lärarna och skolledarnas fokus är trots allt på att människorna är långt viktigare än dokumenten. Arbetsmoralen bland lärare och skolledare är i skick. Eleverna och lärarna upplever att de drar åt samma håll, även om omständigheterna inte är optimala.
– Vi väntar alltjämt på bättre tider för skolorna. Sparhyveln har alltför länge använts inom utbildningssektorn. Bristen på pengar ses överallt i skolvärlden. Den ses i form av mögel- och inneluftproblem och ofta också i form av allt för stora undervisningsgrupper och vikarieförbud, säger Wikström.
Leave a Reply