Nya arbetstider utprövas i yrkesutbildningen från i höst, men i grundskolan blir det knappast några försök. I slutskedet av förhandlingarna, som fördes mellan Kommunarbetsgivarna KT och lärarfacket OAJ, hade skaran av försöksskolor krympt till en handfull.
Men parterna kunde inte enas bl.a. i fråga om relationen mellan tiden för undervisning och planering på årsnivå. Eller sagt på annat sätt: det handlar om pengar.
På central nivå nåddes alltså inte resultat, men det finns alltjämt en liten öppning. Det är möjligt, men inte sannolikt, att försöksavtal kan nås på lokal nivå i ett par tätorter.
Det är inte värt att desto mera spekulera i varför förhandlingar inte leder till resultat, utan vettigare är att blicka framåt. Klart är i alla fall att förr eller senare kommer en reform av grundskollärarnas arbetstider och löner. För de två hör ihop.
Synen på en reform har växlat i lärarkretsarna under årens lopp. För det handlar ju faktiskt om något som har ältats otaliga gånger under de gångna årtiondena och det har förekommit försök av varierande slag.
Dagens system har förliknats vid ett lapptäcke och det är rätt betecknande att det i kommunerna finns löneräknare, som uttryckligen är specialiserade på undervisningssektorns avtal. Också FSL har dragit sitt strå till stacken genom att t.ex. ordna kurser om hur lärare ska tolka sitt lönebesked. Inom få branscher behövs sådan utbildning.
Systemet är snårigt och svåröverskådligt. Olika lärarkategorier har dessutom olika undervisningsskyldigheter (usk) och en del uppgifter, som hänger samman med lärarjobbet, har prislappar av olika slag. En del uppgifter har överhuvudtaget inte prissatts, utan handhas av lärarna närmast pro bono.
FSL:s förbundsfullmäktige sammanträder två gånger i året. På dagordningen finns bl.a. behandlingen av influtna motioner, alltså initiativ från medlemsföreningarna. OAJ hanterar ansvaret för avtalsförhandlingarna, men godkända motioner förs vidare till OAJ.
Motionerna är rätt få till antalet, men regelbundet förekommer dock initiativ som lyfter fram olika avtalsolägenheter och -orättvisor. Motionerna leder för all del till diskussion, men egentliga resultat i form av avtalsändringar nås sällan.
Här handlar det inte om ovilja eller passivitet från lärarfackets sida, utan orsakerna är av två slag. Länge nog har svängrummet för lönejusteringar varit väldigt litet och dessutom är Kommunarbetsgivarna KT ointresserade att syn in flera lappar i lärarnas lönelapptäcke.
Det nuvarande systemet är närmast gjutet i betong. Svängrummet för ändringar, som har ekonomiska konsekvenser, är obefintligt.
Och situationen lär inte bli bättre inom de närmaste åren, då lönepolitiken överlag går mot ökade lokala potter. Lärarna kan knappast räkna med att mer eller mindre ensamma stå emot utvecklingen i hopp om att utveckla det usk-drivna systemet.
Leave a Reply