Den nya stödreformen är snart här och för att garantera att förändringen innebär en förbättring behöver vi tillsammans påverka ute i kommunerna. Vi måste se till att den statliga finansieringen verkligen utnyttjas till 100 procent av utbildningsanordnarna. Utgångspunkten är att ingen “ligger över” eller “har tillräckligt” med den resurs som satsas idag.
Reformen i korthet
Trestegsstödet slopas och nu gäller gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder. Nivåerna slopas och fokus är i fortsättningen på stödformer och stödåtgärder. Reformen träder i kraft från och med 1.8.2025, utbildningsanordnaren får medel för reformen beräknat från detta datum.
Individuella planer, beslut om särskilt stöd och plan för lärande är i kraft till 31.8.2026. Det här innebär inte att stödreformen kan skjutas upp eller att reformen som sådan har en övergångsperiod.
Tyngdpunkten ska ligga på de gruppspecifika stödformerna, därför ska 0,122 timmar per elev per vecka per skola reserveras för det här. De gruppspecifika stödformerna ska planeras och det ska synas i lärarnas schema.
Om de gruppspecifika stödformerna inte räcker, har eleven rätt till elevspecifika stödåtgärder.
Ha koll på de här tre punkterna
1) Undervisningsgrupperna ska sammanställas så att målen i läroplanen kan nås
- Den här formuleringen finns nu i lagen (tidigare som förordning), vilket betyder att det starkare än tidigare förpliktigar undervisningsanordnaren att uppfylla det här.
- Att läraren ska ha möjlighet att under varje lektion tillgodose elevernas behov, gäller både de “svaga” och de “starka”.
- Arbetsron i klasserna ska kunna säkerställas.
- Ny bestämmelse om storleken på undervisningsgruppen.
Storleken på undervisningsgrupperna begränsas enligt följande:
I en vanlig undervisningsgrupp som undervisas av en lärare får finnas högst fem elever som får undervisning i smågrupp av speciallärare eller en specialklasslärare. Elever som får undervisning i smågrupper studerar en del av läroämnena i en vanlig och en del av läroämnena i smågrupp. Med undervisning i smågrupp avses att eleven får minst hälften av undervisningen i läroämnet i smågrupp av en speciallärare eller specialklasslärare.
I fråga om elever i små grupper ska bestämmelserna om maximiantalet på fem elever iakttas i fråga om lektioner i en vanlig klass. Detta gäller alltså alla läroämnen och lektioner för eleverna i fråga.
|
Exempel Kalle får undervisning av en speciallärare i smågrupp i matematik (dvs. över hälften av lektionerna i ämnet i fråga). Detta innebär att högst fyra elever som får undervisning av en speciallärare i smågrupp kan finnas i Kalles vanliga klass. Detta gäller undervisningen i alla ämnen. |
2) För de gruppspecifika stödformerna ska för varje skola reserveras åtminstone 0,122 timmar per elev per skola per läsår
Tyngdpunkten ska ligga på de gruppspecifika stödformerna. Resursen för gruppspecifika stödformerna kan användas till exempelvis:
- Smågruppsundervisning
- Kompanjonlärartimmar (två eller flera lärare tillsammans)
- Speciallärare i klassen tillsammans med klassläraren/ämnesläraren
- Gruppdelningar (olika former av flexibla grupplösningar)
- Stödtimmar
- Att anställa special-/klass-/ämneslärare (för att förverkliga punkterna ovan)
Resursen på minst 0,122 ska användas för de gruppspecifika stödformerna och innebär att de inte kan användas till:
- Timmar och timresurs för elever som ges elevspecifika stödåtgärder (se punkt 3 nedan)
|
Låt stå! ⇒Var uppmärksam om er kommun räknar 0,122 gånger elevantalet och konstaterar att man “ligger över” utan att räkna bort timresursen för de elevspecifika stödåtgärderna ovan. ⇒ Staten finansierar reformen med 40 miljoner 2025 och därefter med 100 miljoner euro/år. Med dessa medel ska reformen förverkligas, vilket ska synas i en ökad timresurs. |
3) Om de gruppspecifika stödformerna inte räcker till för att eleven når målen i läroplanen har eleven rätt till elevspecifika stödåtgärder genast då behov uppstår
Föregås av bedömning och ett förvaltningsbeslut.
Påverka!
FSL:s och våra föreningars mål är att se till att de pengar regeringen satsar verkligen utnyttjas till 100 procent av utbildningsanordnarna.
- På statlig nivå satsas ungefär 100 miljoner euro per år fram till 2027. Kommunen får också pengar i proportion till det för perioden 1.8-31.12.2025, det vill säga 40 miljoner.
- Pengarna är inte öronmärkta, de betalas ut genom statsandelssystemet till kommunerna/utbildningsanordnare.
- Här kan ni se en teoretisk uträkning på den summa som er kommun/utbildningsanordnare får inbakat i statsandelarna för att förverkliga stödet för lärande: Kommunerna i Svenskfinland och deras kalkylerade finansiering för stödformen_FSL I uträkningarna har vi också tagit fram vad summan innebär i timmar/vecka.
- Utgångspunkten är att ingen utbildningsanordnare “ligger över” eller “har tillräckligt” med den resurs som satsas idag.
- Med pengarna ska lärresultaten höjas, arbetsron i grupperna säkerställas och elevens rätt till stöd garanteras bättre än tidigare.
|
Kommunicera aktivt med bildnings- och undervisningschefer, rektorer, beslutsfattare och nämnder/sektioner! Skapa möjligheter för att informera om reformen och dess målsättningar. Var tydliga med våra argument, utbildningsanordnarnas ansvar, regeringens målsättningar och behovet av satsningen/pengarna “på verkstadsgolvet” för att kunna förverkliga reformen och stödet för lärande på ett bättre sätt än tidigare. |
Tidtabellen
Våren 2025
Timresurser fastslås, lärartjänster lediganslås och scheman läggs.
Om de nya pengarna inte beaktas nu, går de inte att “utnyttja” när läsåret kör igång. Pengarna “bidrar till något annat budgethål”.
Kommunernas budgetarbete inleds med sikte på budget 2026. Läsåret och budgetåret går inte hand i hand, så det gäller att påverka vid rätt tidpunkt.
Hösten 2025
Då träder reformen i kraft rent formellt.
Kommunernas budget för 2026 godkänns. Senast här borde man se till att de nya pengarna för stödreformen finns med fullt ut.
Fortsättningen
Stödet finansieras med 100 miljoner per år från och med 2026, vilket innebär att påverkansarbetet i frågan bör vara kontinuerligt.
Leave a Reply