Studentexamensnämnden kan emotse post från FSL. Digitaliseringen av studentexamen diskuterades livligt då FSL:s fullmäktige sammanträdde förra veckan. Själva reformen ifrågasattes inte, men nog hur den har sjösatts hittills. Abitti-systemet, som ligger som grund för den digitala omläggningen, kallades ofullständigt och gammalmodigt.
Gymnasielärare vittnade om att de har tvingats lägga ner oskäligt mycket tid och energi på att utveckla digitala prov. Lärarna kastade också lystna ögon på den satsning på tutorlärare, som genomförs i grundskolorna för att påskynda digitaliseringen. Här handlar det om ett av regeringens spetsprojekt, som finansieras förhållandevis rundhänt. Regeringen lovar satsa ca 23 miljoner euro på programmet i år och under de följande åren.
Den bärande idén är att alla grundskolor erbjuds en möjlighet till en tutorlärare, alltså en lärare som handleder övriga lärare i att förändra skolkulturen, i att förverkliga den nya pedagogiken samt i att på ett ändamålsenligt sätt utnyttja digitaliseringen. Tutorlärarna, som ska få skräddarsydd utbildning för uppdraget, ska självfallet ersättas för uppdraget.
I mitten av november godkände OAJs styrelse en överenskommelse gällande ersättningen till tutorlärare. Detta ger en möjlighet att räkna in timmar för tutorskap som en del av undervisningsskyldigheten.
Varför har inte en liknande satsning gjorts inom gymnasiet, där digitaliseringen är på rask frammarsch? Digitaliseringen av studentexamen har redan kommit i gång och våren 2019 hålls alla studentexamensprov i elektronisk form. Det brinner alltså i knutarna.
Det vore överdrivet att säga att digitaliseringen av studentexamen och gymnasieundervisning är i motvind. Snarare kan man säga att de kritiska rösterna blir fler. Så här resonerade t.ex. en förälder i en insändare i Helsingin Sanomat tidigare i höst:
”Man har satsat stora pengar på att bygga upp en sluten elektronisk plattform, där prestationerna lagras. I skolorna måste man bygga upp ett slutet nätverk med hundratals kablar till routers och maskiner. Samtidigt som man i övriga samhället eftersträvar trådlöshet återvänder studentexamensnämnden till datorernas stenålder”.
Också på denna plats har tidigare ifrågasatts hela grunden för Abitti-systemet. Är det verkligen värt att i denna tid, som präglas av ständig uppkoppling (ibland in absurdum), gå in för att mota nätuppkopplingen och bygga upp ett slutet och därmed också gammalmodigt system?
Studentexamen digitaliseras och samtidigt vill en arbetsgrupp vid undervisnings- och kulturministeriet att examen ska ges större tyngd vid antagningen till högskolorna.
Studentexamen är alltså i stormens öga. Då gäller det att rida ut stormen på rätt sätt och i linje med tidens anda.
Leave a Reply