Det är förhållandevis lugnt på arbetsmarknaden i höst. Nästan alla branscher har avtal, som gäller nästa år. Men det betyder inte att facken går sysslolösa. Inom lärarfacket OAJ torde försök med årsarbetstid i grundskolan bli en het potatis.
En liten uppvärmning inför det som är på kommande upplevdes i början av augusti. Då fördes på insändarplats i Helsingin Sanomat en diskussion om arbetstiderna och de därtill anslutna orättvisorna i grundskolan. Lärare, som företräder olika ämnen, förde en ställvis hätsk diskussion om huruvida skillnaderna i undervisningsskyldigheten (usk) är befogade.
Frågan ställs på sin spets särskilt när de sammanhållna grundskolorna stadigt blir fler. Kan skillnaderna i usken överhuvudtaget försvaras längre? Och vilka är argumenten i så fall?
Skillnaderna i ämneslärarnas usk utgör en dimension av debatten, medan skillnaderna mellan klass- och ämneslärarnas usk och löner utgör en annan. Idag motsvarar ju utbildningarna i stora drag varandra, om man ser till studiernas längd.
Lärarnas arbetstidssystem är i vårt land en relikt; en fläkt från gångna tider. Systemets grund härstammar från en tid, då världen och lärarnas arbete såg väldigt annorlunda ut.
I våra nordiska grannländer hör undervisningsskyldigheter till det förgångna. I stället tillämpas årsarbetstider av varierande snitt. Då handlar det om systemskiften som har byggt på förhandlingar mellan lärarfacket och arbetsgivare.
Så var det också länge i Danmark, som får stå som ett skräckexempel inom detta område. Där tog politikerna, med benäget stöd av arbetsgivarna, till storsläggan och genomdrev en lagstiftning, som reglerar lärarnas arbetstid. I de övriga nordiska länderna är arbetstiderna reglerade i kollektivavtal, som i en del fall dessutom har lokala tillämpningar.
Också i vårt land finns det lärargrupper som har årsarbetstid, men t.ex. i grundskolan följer lejonparten av lärarna ett system som bygger på usk jämte s.k. samplaneringstid. Och det avspeglar ju verkligen inte arbetet och arbetstiderna i verkligheten.
Ett systemskifte kan inte verkställas över en natt. Alltså pågick redan under förra läsåret förhandlingar mellan OAJ och Kommunarbetsgivarna KT om arbetstidsförsök. Försöksverksamhet i grundskolan har för all del ägt rum tidigare, men nu diskuterades bl.a. en modell där en handfull tätorter skulle medverka. Sagt på annat sätt: försöket skulle gälla rätt många lärare.
Tiden tog emellertid slut i våras; enighet om bl.a. löner och jämte lärarnas tid för planering och utvärdering kunde inte nås. Men förhandlingarna fortsätter.
OAJ:s tydliga ståndpunkt har varit att ett eventuellt systemskifte kan under inga omständigheter vara kostnadsneutralt. Det behövs smörjmedel i form av reda pengar för att bygga upp försöksverksamhet, som siktar på att i sinom tid stöpa om lärarnas arbetstids- och lönesystem.
C-E Rusk
Leave a Reply