Det börjar dra ihop sig till det stora digitala språnget i gymnasiet när studentproven blir elektroniska. Inne i tidningen finns ett reportage från Närpes gymnasium om stämningarna inför digitaliseringen, medan Joakim Häggström speglar gymnasielärarnas belägenhet i en kolumn.
Men behövs egentligen studentexamen, eller är den snarare ett hinder för utvecklandet av gymnasiet? Frågan är ingalunda ny, men senast har den väckts till liv av Aulis Pitkälä, generaldirektör för Utbildningsstyrelsen.
Pitkälä konstaterade i en Yle-intervju för ett par veckor sedan att han personligen är beredd att slopa examen, men han kan för all del också tänka sig strukturella reformer. I detta fall avser han att examen skulle reformeras, så att den kunde ersätta inträdesproven till högskolorna.
Han pekar på att utvärderingen överlag befinner sig i ett brytningsskede. I dagens värld bör elever och studerande förmå att utvärdera det egna kunnandet.
Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen har redan uttalat ett resolut nej till tankarna om att slopa examen och hon har gott sällskap av bl.a. lärarfacket OAJ och gymnasistorganisationen SLL. Budskapet är: utveckla i stället för att avveckla!
Det mest intressanta med Pitkäläs utspel är tidpunkten. Det måste ses som remarkabelt att utspelet av denna höga statliga tjänsteman kommer samtidigt som examen står inför det stora digisprånget, som har förberetts i flera års tid.
Blyertspennornas tid är definitivt förbi, så det var hög tid att digitalisera studentexamen. Men är ansatsen den rätta? Är digireformen föråldrad redan när den tas i bruk?
Nu handlar det förstås inte endast om en teknisk reform, utan digitaliseringen ändrar också provuppgifterna i examen, vilket också framgår ur artikeln från Närpes. Materialet i proven kommer bl.a. omfatta avgränsat webbmaterial och det har ställts i utsikt att abiturienterna ges ökade möjligheter att i viss mån utnyttja sina färdigheter i informationssökning.
Men räcker detta verkligen till för baxa in examen i digiåldern? Mycket möda har satts ner på att uttryckligen stoppa nätuppkopplingen och åstadkomma ett slutet provsystem. Detta samtidigt som barn och unga idag tenderar att vara uppkopplade in absurdum.
Ett alternativ till denna lösning vore att fördomsfritt gå in för ett öppet system med datorer, som är uppkopplade till nätet.
Ett steg ut i det okända, javisst, men kanske ett nog så nödvändigt steg.
C-E Rusk
P.S. Avtalsförhandlingar pågår mer eller mindre inom alla områden. Bl.a. diskuteras en förlängning av den årliga arbetstiden. Följ med www.fsl.fi eller lararen.fi. Här finns nyheter och kommentarer om läget på arbetsmarknaden.
Leave a Reply